Ingemar Ahlström, expert på allemansrätten, ger nu ut sin tredje bok på området.

Hur kommer det sig att du intresserat dig så mycket för allemansrätten?
– Jag arbetade på 1970- och 80-talet på Naturvårdsverket med information och friluftsliv. Då började det dyka upp mycket frågor kring allemansrätten, bland annat om det ökande organiserade och kommersiella uttnyttjandet av allemansrätten inom turismen som ställde till med en del problem och konflikter.
– Jag fick ansvar för frågorna om allemansrätten, tog fram en strategi för Naturvårdsverkets information om allemansrätten och skrev texterna till Naturvårdsverkets informationsfoldrar, TV-spottar på Anslagstavlan med mera och skrev 1982 min första bok om allemansrätten.
– Som konsult har jag sedan 1990-talets början arbetat på uppdrag av Naturvårdsverket med information om allemansrätten i alla dess former, till exempel texter för foldrar, kurser och utbildning. I mitten på 1990-talet var jag sekreterare i Nordiska Ministrrådets projekt Allemansrätten i Norden, och skrev projektrapporten med samma namn.

VISSTE DU DET HÄR OM ALLEMANSRÄTTEN?

Begreppet allemansrätten förekommer i svensk, norsk och finsk lagstiftning.

Enligt Terrängkörningslagen är det förbjudet att köra med motordrivna fordon i terräng. Det gäller även markägaren. Undantag gäller för körning i samband med jord- och skogsbruk.


Det är tillåtet för utomstående att plocka grenar och kvistar på marken. Handlar det om stora mängder är det däremot mer tveksamt, eftersom till exempel hyggesrester har ett ekonomiskt värde för markägaren. Trädtoppar och stora grenar som fallit ned på marken räknas som vindfällen och får inte tas utan vidare.


Det är tillåtet för besökare att tillfälligt förtöja en båt vid en brygga som ligger utanför en tomt. Men om ägaren kommer och vill använda sin brygga måste båtägaren flytta på sig annars riskerar denne att straffas för egenmäktigt förfarande.

Det är inte tillåtet att frakta bort sten ur gamla varphögar vid nedlagda gruvor.


I USA finns ingen Allemansrätt. Där bestämmer markägaren över sin mark och ingen har rätt att vistas där mot markägarens vilja.


Källa:
Allt om allemansrätten – ett svenskt kulturarv.
Förlag: Hilmas Förlag (www.hilmasforlag.se)

Varför har du skrivit boken?
– Min förra bok, som var den andra om Allemansrätten kom lagom till när den nya Miljöbalken började gälla 1999. Den var slutsåld ett par år in på 2000-talet. För ett par år sedan fick jag påstötningar från olika håll om att det behövdes en ny bok om allemansrätten, och att många var intresserade av att också få veta mer om vad som gäller i andra länder.
– Och eftersom jag själv tycker att allemansrätten är viktig att bevara, satte jag igång att skriva med förhoppningen att boken skulle bidra till att öka förståelsen för värdet av allemansrätten. Bättre kunskap är också viktig för att förebygga problem och konflikter som annars hotar allemansrätten genom krav på lagar och regler.

Kan du ge några exempel på när allmänheten felaktigt hänvisar till att ”här gäller allemansrätten”? Alltså där många tror att allemansrätten gäller, men där den i själva verket inte gör det.
– Det finns många missuppfattningar om vad som ingår i allemansrätten och var gränserna går. Många tror att allt som inte är förbjudet ingår i allemansrätten, men allemansrätten förutsätter ansvar och hänsyn – inte störa - inte förstöra. ”Vi har allemansrätt i det här landet, och man får gå var man vill” är exempel på argument som ibland framhålls av dem som promenerar.
– Många har hunden springande lös i naturen under den så kallade hundförbudstiden 1 mars till 20 augusti med hänvisning till att ”det står inte 'kopplad' i lagen”. Men lagens formulering ”hindras från att löpa lös” betyder i praktiken kopplad.
– Förbudet mot barmarkskörning med motorfordon i terräng är dåligt känt. Lagen skyddar naturen, inte markägarens intressen, och gäller därför även på egen mark. Det är inte många som vet.

Kan du ge något exempel på när markägare felaktigt hävdar att ”här gäller INTE allemansrätten”. Alltså där markägare kör iväg besökare på felaktiga grunder.
– Det mest vanliga är att markägare ”kör iväg” besökare med hjälp av olagliga skyltar av typen ”Privat område”, ”Ej obehöriga”, ”Ridning förbjuden” och liknande på mark där allemansrätten gäller.

 

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se


Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste