Svensk ek ger karaktär i glaset
”Alla fina ekar i Sverige bör bli trätunnor”. Det säger landets ende tunnbindarmästare Johan Thorslund med ett leende på läpparna. Huvudtillverkningen är tunnor för dryckeslagring, och då främst whisky.
Dörren till tunnbindarverkstaden öppnas och en värme möter en, både flitens värme och gradantalet i lokalen.
– Om det går bra så slänger vi bara sjuttio procent av ekstockarna som vi tar ut tunnämnet ifrån, säger Johan Thorslund, tunnbindarmästare från Åtvidaberg, och betonar ordet bara.
Resten som blir över av ekstocken, när arbetet att få ut det allra bästa av ämnet är avklarat, blir alltså flis – flis som bland annat används till att värma upp företagets fem hundra kvadrat stora verkstadslokal med tillhörande kontor.
Lukten av nysågad ek ligger tät i lokalen där en rad personer med hörselskydd står vid olika typer av sågar och specialfräsar och arbetar. Johan Thorslund pekar på en maskin och förklarar att den inte får fotas. Tunnbindarbranschen är liten idag så det gäller tydligen att bevara vissa företagshemligheter för sig själv.
– Bara i Stockholm på 1900-talet fanns det omkring tusen tunnbindare, berättar han.
Enda i sitt slag
Idag är det som sagt andra tider. Johan Thorslund är den enda tunnbindarmästaren i landet. Hans tillverkning av ektunnor är inriktad på dryckeslagring. Det är mycket småländsk ek som bearbetas, men även ek från Närke och Skåne används i tunntillverkningen som har sitt säte i Dyltabruk.
– Vi ska snart åka till Visingsö och titta ut lämplig råvara till vår produktion eftersom den eken är av högsta kvalité och passar utmärkt till tunntillverkning, förklarar Johan Thorslund.
Den svenska eken ger en egen spännande karaktär i glaset. Mackmyra svensk whisky lägger stora beställningar hos företaget på fat i svensk ek och på omarbetade amerikanska bourbonfat.
– Det är vår största kund och det känns spännande att vara med i ett led i Mackmyras svenska whiskyproduktion, säger han och tillägger att Mackmyra bokat upp material för två år framöver.
– Ektunnan är ingen mirakelmaskin. Det man häller i tunnan ska gifta sig med det trätunnan ger och i slutänden bli något bra, berättar Johan Thorslund med känsla. Det går inte att ta miste på hans innerliga vördnad inför ekens betydelse.
Två års mognad
Tillverkningen är ett hederligt gammalt hantverk och allt sker i Ölmbrotorp några mil norr om Örebro. Ekstocken går igenom olika förädlingssteg inne på tunnbindarverkstaden. Först klyvs stocken upp i meterlånga tårtbitar med hjälp av den enorma stockklyven som är tillverkad enbart för det här. Därefter sågas ämnet ut ur varje tårtbit och det är endast det bästa av eken som används. Sedan ströläggs träet på pallar för att skickas utomhus i två år. Ja, du läste rätt - i två år ska ekstavarna ligga i ur och skur och luftas i väntan på att få bli ektunnor. Snacka om verksamhet med framförhållning.
– Inget emot de personer som för 150 år sedan planterade ekarna på Visingsö, där kan vi snacka om framförhållning, replikerar Johan Thorslund snabbt.
När två år passerat är ekstavarna vid det här laget gråa och trista och ser inte särskilt trevliga ut, men det kommer att ändras. Arbetet börjar med att varje bit fräses på båda sidorna, insidan konkav och utsidan konvex för att slutligen kunna monteras ihop med hjälp av stålringar och klämmor.
Tunnan som nu är hopfäst i ena änden värms och böjs över öppen eld. En tunna som ska användas inom vinproduktionen rostas sedan och till sprit så kolas den.
– En tunna som ska kolas får vara över elden tills den börjar brinna, då lägger man händerna på ryggen och räknar till tio för att sedan släcka ektunnan med vatten, då uppnår man det perfekta ekfatet för lagring av whisky, berättar Johan Thorslund.
Intresse utomlands
Tunnorna sätts sedan ihop och bildar en komplett tunna med två bottnar. De slipas fina och provtrycks för att garantera kvaliteten. Sedan levereras 30- och 100-literstunnorna ut till kunden, som just nu är Mackmyra. Men Johan Thorslund har även efterfrågan på sina tunnor utanför landets gränser.
– Vi har gjort en leverans av fat i svensk ek till Skottland. Det är en whiskytillverkare som beställde tunnor för lagring av whisky.
Beställningen är unik i sitt slag, enligt Johan Thorslund. Enligt hans efterforskningar har svensk ek aldrig använts för lagring av skotsk whisky.
Karaktären kan spåras
Tunnbranschen, då i synnerhet tunntillverkning av svensk ek som används till dryckeslagring, är i sin linda. Dryckeslagring tar ofta många år innan drycken kan serveras i ett glas, vilket förmodligen gör att dryckestillverkaren vill ta reda på ursprunget till en lyckad årgång.
– Det är spännande att kunden i framtiden kan styra karaktären på produkten. Vi kan nämligen spåra varje tunna som ligger på flerårig lagring. Alla tunnor har var sitt nummer som nästan kan spåras ända fram till stubben där eken en gång växte, säger Johan Thorslund och avslutar med att säga att på det sättet kan en lyckad smak återskapas av kunden.
FOTO på framsidan: Johan Olsson