Omogen bransch på frammarsch

Den relativt unga tekniken att plocka ihop flera träd i samma ”trädbukett”, istället för att avverka träd ett och ett har fått ett ökat intresse. Forskning både i Sverige och utanför landet pågår på området där man försöker få fram i vilka bestånd dessa biobränsleaggregat lämpar sig bäst.

Den relativt unga tekniken att plocka ihop flera träd i samma ”trädbukett”, istället för att avverka träd ett och ett har fått ett ökat intresse. Forskning både i Sverige och utanför landet pågår på området där man försöker få fram i vilka bestånd dessa biobränsleaggregat lämpar sig bäst.
Intresset för de olika biobränsleaggregaten på marknaden är stort. Det konstateras av folk som jobbar inom branschen och där många intresserade skogsfolk sluter upp på arrangerade visningsdagar.
– Det är ett otroligt spännande område och innovationen är stor, men ännu är branschen omogen, säger Staffan Persson, biobränsleansvarig på Mellanskog.
Han fortsätter att berätta att det är mycket forskning på gång inom avverkningstekniken på biobränslebestånd. Han nämner ESS, Effektivare Skogsbränslesystem, ett forskningsprogram med nationell finansiering som förhoppningsvis kommer att leda fram till vilka system i framtiden som blir mest lönsamma för skogsägarna.

Ersätter gammal teknik
I Finland är biobränsleaggregat, eller biobränsleklippare som det också kallas, ett område som det forskas kring och användningen av de här aggregaten i skogsbruket är långt framme. Ulf-Peter Granö arbetar som forskare inom det här området på Jyväskylä Universitet i Finland och han är övertygad om att de här flerträdsaggregaten ersätter gammal beprövad teknik i framtiden.
– Motor- och röjsågen har ingen chans mot dom här skördaraggregaten, främst ur arbetsmiljösynpunkt men också kapacitet och enkelt sätt för mekaniserad röjning och gallring för att ta rätt på energivirke och biomassa, säger Ulf-Peter Granö och forsätter.
– Redan nu finns det väldigt få unga skogshuggare som, förutom för ”hobbybruk” använder motorsågen för sin försörjning i gallringsskog. När den äldre generationen skogshuggare med motorsåg är borta tar mekaniseringen med biobränsleaggregat över, säger han.
Ulf-Peter Granö har koordinerat projektet Bioenergi från skogen från 2003 till 2007, och nu HighBio, där han samtidigt gör insatser som forskare.
– Olika typer av skördaraggregat har varit en viktig del i projektet Bioenergi från skogen, och själv har jag haft ett nära samarbete med några företag, bland annat Logset, som tagit fram ett skördaraggregat för buntkvistning. Det här är ett aggregat som kan användas både för timmer och energived av större entreprenörer. Valmet har ett likadant men både med klipp och sågkedja, berättar han.

Mest kostnadseffektivt
På Skogforsk pågår också ett nyligen startat projekt som ska utreda om man kan få någon ekonomi vid uttag av skogsbränsle i klena bestånd. Olika tekniker och metoder för skogsbränsleuttag i klena bestånd testas alltså och rapport från testerna beräknas kunna vara klara i slutet av november.
¬– Vi har testat tre huvudsakliga tekniker mot varandra i ett och samma bestånd för att komma ett steg närmare svaret vad som är mest kostnadseffektivt, berättar Maria Iwarsson Wide, forskare på Skogforsk, en fråga som idag alla ställer sig som jobbar med skogsbränslen.
Det finns redan en rad olika biobränsleaggregat på marknaden idag, en del mer beprövade än andra. Det som de allra flesta har gemensamt är att de lämpar sig bäst i främst klena, tätt stående eller oröjda tallbestånd där traditionell avverkning blir alltför dyr.
– Med dagens uträkningar finns det ingen ekonomi som bär sig om man tänkt sig gallra och röja med en skördare med biobränsleaggregat. Röjning är ett första viktigt steg mot en väl växande och värdefull skog. Det kommer vi inte ifrån, säger Maria Iwarsson Wide.
Hon förklarar att ett möjligt alternativ för att få viss kostnadstäckning för en utglesande åtgärd, i dessa så kallade konfliktbestånd, kan vara att samtidigt göra någon form av bioenergiuttag. I dagsläget kostar denna typ av bioenergiuttag allt mellan 2 500 till noll kronor hektar, i allra bästa fall kan man till och med få ett skogsbränsleuttag att ge ett plus.

Greppar flera träd
De här biobränsleaggregaten fungerar lite olika, men de flesta saknar matarhjul och kvistknivar jämfört med de traditionella sågsvärdsaggregaten. Aggregaten som finns ute på marknaden i dag är de med hydrauliska knivar och ackumuleringsarmar som kan greppa flera träd innan det är dags för lastning. Det finns även tekniska lösningar som påminner om giljotiner, men även aggregat med en stor sågklinga i botten, med eller utan sågkedja runt. Ulf-Peter Granö berättar om några aggregat som har gått hem i vårt grannland i öster. Ett av det mest populära aggregatet för små självverksamma skogsägare i Finland är Nisula 150.
– Det är prisvärt, enkelt och passar bra till en jordbrukstraktor med timmervagn och en skogskran. Även Nisula 280 E är populärt för de med mera energivedsuttag i röjningar och första gallring, förklarar Ulf-Peter Granö.
Vidare upplyser han om Naarva-Koura 1500-40E som används av entreprenörer och är ett aggregat som i gallring också kan kvista stammen innan den fälls för att ta en klenstock eller massaved.

Outvecklad marknad
Den stora mängden aggregat och olika metoder som tillämpas vid uttag av skogsbränsle från klena bestånd tyder på en outvecklad marknad, menar man på Skogforsk.
Staffan Persson, biobränsleansvarig på Mellanskog , ser möjligheter i bioenergiaggregaten eftersom tekniken ger dem ytterligare ett sätt att arbeta på. Han är också involverad i Skogforsk nämnda pågående tester i Hälsingeskogarna utanför Färila.
– Även om vi kommer fram till det eller de system som är mest konkurrenskraftiga i den här typen av bestånd spelar förare som sitter bakom spakarna en otroligt viktig roll. Det kan skilja mycket mellan olika förare. Det ställer höga krav på dom som kör skördare och som utför avancerad gallring, förklarar Staffan Persson. 

Andreas Morén
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 19 november 2008

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste