Ann-Britt Edfast,
FoU-chef på Sveaskog.
Foto: Sveaskog
Vad ingår för arbetsuppgifter i ditt arbete?
- Jag har det övergripande ansvaret för forskning och utveckling vid Sveaskog. Till min hjälp har jag två forskningsledare och två projektledare.

Vilka forskningar satsar Sveaskog på just nu?
- Vi arbetar med prioriterade områden; tillväxt klimat, teknik och nya användningsområden. Två högaktuella projekt just nu är tillväxtparker samt kolmodellering. Vi vill i framtiden kunna möta den stigande efterfrågan på skogsråvara utan att för den delen äventyra miljön och den biologiska mångfalden. För att säkra detta måste forskningen ta ett kliv framåt. Därför skapar vi försöksytor i realistisk skala, i landskapsstora skogar, som vi kallar tillväxtparker. För att återspegla verkliga förhållanden i skogsmiljön blir försöksområdet mycket stort. Området Strömsjöliden, tre mil från Vindeln i
Västerbotten är på 1 500 hektar och Sveaskog avsätter området för forskningsändamål under 50 år. Tillväxtparken utgör flaggskeppet i det av MISTRA finansierade forskningsprogrammet "Framtidens skog".
Här kommer vi att genomföra intensiva och breda skogsskötselprogram.

Hur mycket har tillväxten ökat?
- Målet är att tillväxten av skogsråvara långsiktigt ska höjas med 50 procent. Tillväxtparken skapar en helt ny infrastuktur för skoglig forskning. Det här kommer att forma framtidens skogar på ett spännande och realistiskt sätt.

Vad innebär kolmodellering?
- Kolmodellering är en studie som Sveaskog gett SLU och schweiziska forskare i uppdrag att undersöka det svenska skogsbrukets och skogsindustrins totala klimateffekt. Studien är helt ny och resultatet ännu inte offentliggjord, men jag kan avslöja att den visar att det svenska skogsbrukets klimatnytta är 60 miljoner ton koldioxid per år. Av det är nyttan 14 miljoner ton inom landet och totalt 46 miljoner ton utanför Sverige. Att den är större utomlands beror på att vi exporterar en stor del av produkterna och att utsläpp kopplade till produktionen belastar Sverige. Studien visar även att vi med ett mer tillväxtinriktat skogsbruk och ett ökat uttag av både virke och biobränslen kan öka klimatnyttan till drygt 100 miljoner ton per år.

Er ordförande har vurmat för forskning och utveckling är detta något som avspeglar sig i din budget?
- Ja, Sveaskog vill ju satsa på forskning och utveckling.

Får ni stora bidrag för er forskning?
- Nej, vi är ett affärsdrivande företag som arbetar med en egen budget
Vilka nya förnyelsebara användningsområden/alternativ finns för skogsråvaran?
- Av skogsråvara kan man göra många olika produkter, inte bara energi, pappersmassa och trävaror. Skogsråvaran kan användas för att ersätta fossilbaserade produkter med förnyelsebara. I forskningsområdet Nya användningsområden ligger fokus på utveckling av biodrivmedel, nya gröna kemikalier från bioraffinaderier samt utveckling av biokompositer och trämodifieringstekniker.

På vilket sätt tillhör forskningen av biodrivmedel Sveaskogs verksamhet?
- Vi ser möjligheter i att använda skogen som ett verktyg i klimatarbetet.

Är det bråttom med en ny biodrivmedelsindustri?
- Ja med tanke på den accelererande klimatförändringen.

Du fanns med ett tag i styrgruppen för EU:s teknikplattform för biodrivmedel. Vad kom ni fram till där?
- De närmaste åren kommer inriktningen vara att förbättra existerande tekniker och processer. Exempelvis första generationens drivmedel etanol av spannmål, rapsmetyleter och biodiesel från energigrödor. Det gemensamma för dessa biodrivmedel är att de inte är energieffektiva. Den energimängd man får ut i förhållande till insatt energi är inte särskilt stor. Den andra fasen i teknikutvecklingen handlar om den nästa generationens biodrivmedel. Dessa drivmedel bygger på mer avancerade tekniker och processer, som också är mer energi- och arealeffektiva. Det innebär att de ger mer energi per mängd drivmedel, och mer energi per yta som behövs för att framställa energiråvaran. Här hittar man till exempel olika tekniker för förgasning av biomassa, och drivmedel som dimetyleter, bioetanol med flera. Det gemensamma för andra generationens drivmedel, är att råvaran för de allra flesta av dessa är lignocellulosa. I den tredje fasen i teknikutvecklingen enligt EU:s ”Technology Roadmap” sker storskalig produktion av andra generationens drivmedel i bioraffinaderier. Man kan enkelt jämföra ett bioraffinaderi med dagens petroleumraffinaderi, dvs. en anläggning där bränslen och många olika produkter framställs från olja.

Klarar de målet att ”andelen biodrivmedel i EU ska öka från 1,4 procent till 5,75 procent till år 2010?
- Om EU klarar målet? Ja, det tror jag.

Karl-Gustaf Mattsson

Frilansjournalist







 

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste