Hjälpplantering – varför, när, hur?

Hjälpplantering kan bli en dyr historia för den enskilde skogsägaren. Men ibland är det ett nödvändigt ont för att trygga återväxten, och en investering som lönar sig i det långa loppet.

Det kostar på när en plantering eller självföryngring misslyckats och hjälpplantering krävs för att försäkra sig om en fin framtida skog och uppfylla skogsvårdslagen. Men när kräver lagen att hjälpplantering görs? Det finns flera svar på den frågan, eftersom det beror på vilken sorts plantor det handlar om och hur bördig marken är. När det handlar om den bördigaste marken måste det finnas minst 2300 levande tall- eller granplantor per hektar, är det färre krävs hjälpplantering.

Dyrt men ofta lönsamt

Men det är naturligtvis inte bara för att lagen säger det som man hjälpplanterar. En tryggad återväxt i skogen ger också ekonomiska vinster vid framtida avverkningar. Men eftersom det är dyrt att hjälpplantera, särskilt om det är så stora mängder att man måste anlita någon för att göra jobbet, kan man undra när det blir ekonomsikt lönsamt.
– Det är väldigt svårt att säga generellt var gränsen går för när det är ekonomiskt försvarbart att hjälpplantera. Det måste man bedöma från fall till fall, säger Johan Söderlund på Skogsstyrelsen Region Mitt.
Det är till exempel oftast inte värt att hjälpplantera om det är små luckor jämt spridda över hygget, om inte antalet plantor per hektar understiger vad lagen kräver.
– Om planteringen misslyckats grovt på delar av hygget kan det vara värt att hjälpplantera även om det på hygget som helhet finns tillräckligt många plantor per hektar, säger Johan Söderlund.


Var ute i god tid

Eftersom det är större chans att en hjälpplantering lyckas ju tidigare den görs är det viktigt att följa upp föryngringen i god tid. Efter att ha planterat på våren är det bra att göra en första koll av återväxten redan efter första sommaren. I en självföryngring är det lämpligt att kontrollera återväxten 3-4 år efter avverkning.
– I vår region är det vanligast att hjälpplantering behövs i självföryngringar. Då beror det oftast på att man lämnat för få fröträd och inte markberett tillräckligt, säger Johan Söderlund.
Störts risk för att en plantering misslyckas och måste förstärkas är det när en kombination av ofördelaktiga förhållanden samverkar, till exempel högt tryck från konkurrerande vegetation, snytbaggar och bete.

En planta på två steg

En enkel tumregel att gå efter vid återväxtkontroll är att det för varje två steg man tar ska finnas en planta, då finns cirka 2500 plantor per hektar. Om det vid en översiktlig koll verkar vara färre än så behöver man titta närmare på föryngringen för att ta reda på om hjälpplantering behövs.
Ett enkelt sätt att inventera är att gå i en rak linje över hygget och med jämna mellanrum räkna antalet plantor i mindre provytor. En provyta kan man göra med hjälp av ett snöre på en pinne, som sticks ner där mitten av provytan ska vara. Gå sedan runt i en cirkel med sträckt snöre och räkna alla plantor som finns i cirkeln. Om cirkelns radie är 5,64 meter är provytan totalt 100 kvadratmeter. Genom att sedan multiplicera antalet plantor i provytan med 100 får man ett mått på hur många plantor det finns per hektar. Men man behöver räkna antalet plantor i flera provytor för att få ett rättvisande antal plantor på hela området.

Dödsorsak

För att förbättra möjligheterna för de nya plantorna att överleva är det också viktigt att försöka avgöra varför de i första planteringen dött. Om det till exempel verkar bero på dålig kvalitet hos plantorna kan det vara skäl att kontakta leverantören, och om snytbaggar varit det huvudsakliga problemet kan det behövas ett bättre snytbaggeskydd.

Risk för konkurrens

Det finns risk att hjälpplantorna blir undertryckta och halkar efter de övriga i tillväxt om man väntar länge med att hjälpplantera. Särskilt tall är känslig för beskuggning och bör därför inte hjälpplanteras i för små luckor. Enligt information på Skogforsks hemsida bör luckorna rymma så många som 50-100 plantor om man hjälpplanterar två år eller senare efter den första planteringen. Om inte hjälpplanteringen sätts in tidigt, redan första året i södra Sverige, är fleråriga barrotsplantor eller plugg-plus-plantor att rekommendera.


Löv kan vara alternativ

Om det kommer upp bra med lövplantor i luckorna kan de vara ett alternativ till att plantera nytt. Skogsvårdsstyrelsen accepterar vårtbjörk på frisk mark, och på fuktigare mark kan glasbjörk och asp gå bra. Ett annat alternativ till att köpa plantor, om man har gott om tid, är att flytta självföryngrade plantor från täta bestånd eller vägkanter.
Det är också viktigt att undvika träslag som lätt skadas av vilt, som till exempel tall- och lärkplantor i en granföryngring.

MER INFORMATION:
www.skogforsk.se/kunskapdirekt
www.skogsstyrelsen/minskog
Kontakta din lokala skogskonsulent för rådgivning om hjälpplantering!

Artikeln publicerades måndag den 21 maj 2007

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste