Agroforestry - något för Sverige?

”Agroforestry” är inte bara något för tropiska länder. Även i nordligare länder kan intensivt ”skogsjordbruk” vara ett sätt att gynna både plånboken och miljön.


USA. Intensiv julgransodling kan kombineras med bete.

Med ”agroforestry”, d.v.s. skogs- eller trädjordbruk, menas att jord- och skogsbruk avsiktligt integreras på samma bit mark. Går vi utanför västvärlden används metoden i stor omfattning. I Sverige har jord- och skogsbruk historiskt sett integrerats i större utsträckning än idag. Ett exempel är traditionellt skogsbete eller fäbodbruk.

Högre vinst

Agroforestry kan ge högre och stabilare inkomster och samtidigt vara fördelaktigt ur miljösynpunkt.

- Skogsjordbruk är ett sätt att få en högre inkomst, genom en diversifierad brukning, säger Andrew R. Gillespie, professor vid Department of Forestry and Natural Resources, Purdue University, USA. Med ”agroforestry” blir lantbrukaren inte lika beroende av marknadens svängningar. Agroforestry minskar dessutom erosion och näringsläckage samt är positivt för växt- och djurlivet.

Medicinalväxter lukrativt

Lösningarna på hur systemen kan utformas verkar det bara vara fantasin som sätter gränser för. I USA förekommer planteringar med rader av träd där jordbruksgrödor odlas mellan raderna. Gillespie har i sin egen forskning studerat valnötsodling i kombination med betande får, som visat lovande resultat. Svamp, bär, medicinalväxter och växter för blomsterhandeln är exempel på grödor som kan kombineras med träd.

- Nära stora städer i USA kan man tjäna 12000 dollar per hektar på ”agroforestry” för produkter till blomsterhandeln. Medicinalväxter, som Ginseng är också mycket lukrativt, säger Gillespie.

Han ser inga hinder för att det inte skulle vara möjligt också i Sverige.

Kanadensiskt initiativ

Även i Kanada vaknar intresset för “agroforestry”. George W. Powell arbetar som koordinatör för British Columbia Agroforestry Industry Development Initiative.

- Vi hoppas att ”agroforestry” ska öka producenternas inkomster och ekonomiska stabilitet, säger George W. Powell. Det finns ett stort intresse från en bred grupp av producenter, men kunskapsnivån är låg. Där kommer vi in genom att utbilda producenter och förbättra länken mellan producent och köpare av ”agroforestry”-produkter, säger han.

Julgranar och bete

Oftast används ”agroforestry” som ett komplement till det konventionella jord- och skogsbruket, berättar George W. Powell. Ett system är extensiva betesmarker på uppväxande skogsmark, i huvudsak statlig mark. I mindre skala förekommer intensiv produktion av julgranar i kombination med betesmarker för får och boskap. Foder- och trädgårdsväxter odlas mellan rader av nöt-, bärbuskar, eller julgranar. I tätare beskogad mark produceras svamp, gröna kvistar för blomsterhandeln, sav och andra skogsprodukter.

Färre störda grannar?

 - Ett område som är intressant, men som ännu inte används är att plantera träd eller buskar runt områden med intensiv boskapsproduktion för att filtrera och buffra lukt, ljud och damm från grannarna, säger George W. Powell. I British Columbia har vi det mest omfattande programmet för att utöka agroforestry i Kanada. I vissa andra provinser arbetar myndigheterna och universiteten istället mot utvecklingen av agroforestry för tempererade områden, avslöjar han.

Politiken sätter stopp

- Agroforestry kommer definitivt att ha potential i framtiden, tror Andrew R. Gillespie.

Även om det finns intressanta system för ”agroforestry”, hindrar stödsystemen lantbrukare från att prova nya idéer inom ”agroforestry”:

- Det avgörande för om svenska lantbrukare ska börja med ”agroforestry” är om EU stödjer agroforestry-produktion, säger Mats Olsson, på Institutionen för skoglig marklära på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Dagens möjligheter

För den lantbrukare som vill ägna sig åt ”agroforestry” finns få möjligheter till stöd. Ett hinder är att disciplinerna jord- och skogsbruk i allmänhet hålls åtskilda. Skogsvårdsstyrelsen kan ge ersättning genom s.k. naturvårdsavtal, när man vill gynna halvöppna miljöer, som enstaka jättelövträd, trädrika naturbetesmarker och betade skogar. Ur EU-perspektiv ges miljöstöd för skogsbete, d.v.s kontinuerligt betad skogsmark under lång tid med höga naturvärden och betespräglade arter.

Pågående diskussioner

Diskussioner pågår för närvarande om ”agroforestry” på EU-nivå.

- Sverige har varit skeptiskt till att stödja den här typen av produktion, eftersom man ansett att produktionsstöd inte ska ges till skogsbruket, säger Lennart Lindkvist på Jordbruksdepartementet. Men eftersom agroforestry varken kan klassas som antingen jordbruk eller skogsbruk, inser jag problemet.

- Åtgärden ”agroforestry systems” kan till exempel handla om extensiv djurhållning och en sådan möjlighet kommer förmodligen från 2007, förklarar Tomas Bengtsson på Jordbruksdepartementet. Men även om EU tillåter denna åtgärd är det inte säkert att Sverige väljer att lämna stöd för denna. 

Artikeln publicerades fredag den 13 maj 2005

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Erik skrev 2013-04-04 20:26:55:

Oj hehe ser att jag slant med nå ord på slutet.


Erik skrev 2013-04-04 20:25:38:

Ja, det är ju bra synd att 20 % av de rika konsumenterna i världen, de som´verkligen har råd, inte betalar vad maten är värd; då hade inte bönderna behövt stöd och detta hade problemet med statligt stöd inte varit ett problem! Trädgårdsingenjör/odling, Alnarp 2010-13.

Senaste