”Vildsvinen är suveräna på att äta upp skadeinsekter”

I lantbruket kan vildsvinen ställa till med stora skador med sitt bökande. I skogen kan de istället göra stor nytta. De markbereder, äter upp skadeinsekter och ökar mångfalden av växter och djur i markskiktet. Att de orsakar granrotröta finns det inga bevis för.

Sprider hjorttryfflar

- I vanlig tallskog som är 30-50 år kan vildsvinens bök fördubbla antalet arter, berättar Jonas Welander som doktorerat om vildsvin vid SLU. De håller dessutom borta kompakt hallonvegetation som annars skulle bli resultatet av skogsbrukets kraftiga gallringar, säger han. Svamp sprids också lättare:
- Till en början kan svampen i ett område försvinna efter böket, men efter några år kan man se massor med svamp, berättar Leif Fredriksson, lantbrukare och vildsvinsexpert. Jonas Lemel berättar att vildsvinen bland annat hjälper till att sprida hjorttryfflar:
- Det här har förmodligen en positiv effekt, eftersom svampen lever i symbios med trädet. Vilka effekterna blir vet man dock inte.

Den naturliga föryngringen underlättas
av vildsvinens bökande i skogen.

Äter skadeinsekter

Vildsvinen äter också upp skadeinsekter och -larver, exempelvis snytbaggen.
- Grisarna är också suveräna på att hitta massförekomster i marken av puppor av tallmätare, berättar Jonas Welander. Larverna tuggar i sig tallbarren och faller ned i förnan där de bildar en kokong. I ett område som var bökat av vildsvin kunde man se att förekomsten av puppor minskat med 60-90%. Det finns försök där grisarna använts som markberedare vid naturlig föryngring av lövträd, som visat sig fungera. De markbereder, gödslar och tillför näring vilket ger fina förutsättningar för lövet. Om det går att föryngra barrträd är oklart, men Jonas Welander har sett tecken på det:
- Ett par år efter böket kan man se ett jätteuppslag av gran- och tallplantor, men jag har inte följt ett sådant här område under en längre tid. Längst ned mot vattenbrynet kan förekomst av vildsvin resultera i en albård eller ett ogenomtränglig askuppslag, som är bete för älg och rådjur. Ask kommer förmodligen att sprida sig allt mer längs våra kuster, tror han.

Styra vildsvinen?

Jonas Lemel på Svensk Naturförvaltning tror att böket kan ha negativa konsekvenser på planterade föryngringar:
- I Frankrike och Australien har man sett att unga plantor kan fara illa av vildsvinens bökande, säger Jonas Lemel. Vildsvinen drar upp plantorna och äter rötterna. I ett examensarbete från SLU har Martin Petersson studerat om det går att styra vildsvinens till speciella svårtillgängliga platser där det är svårt att markbereda på vanligt sätt. Han drog slutsatsen att det är svårt att styra vildsvinen dit man vill med hjälp av utlagt foder. Lyckades man trots allt få vildsvinen till rätt område, var det ändå svårt att få den önskade markberedningseffekten på rätt ställe.

Granrotröta

Det finns inga bevis för att vildsvinen orsakar skador i skogsmarken, även om det kan se ut så vid första anblicken. I Tyskland har man i vissa områden haft täta vildsvinsstammar under lång tid utan att det påverkat skogen negativt.
- Det finns misstankar om att vildsvinen skulle orsaka granrotröta men det finns inga undersökningar som bevisar dessa misstankar, säger Jonas Lemel. Även Jonas Welander misstänker att grisarna kan bidra till granrotröta:
- Finrötterna stryker med vid grisarnas bök, vilket jag gissar kan leda till granrotröta. Ett tecken på att det finns vildsvin i skogen är de skador som kan uppkomma på gran när vildsvinen kliar sig mot stammen. Jonas Welander ifrågasätter att skogsbruket tar bort skadade ”kliträd”:
- I Tullgarns område där jag gjorde min studie fanns det cirka 3 kliträd per hektar, säger han. När skogsbruket tar bort skadade träd försvinner inte bara skadeinsekter, det finns även en risk att de även tar bort de naturliga fienderna till skadeinsekterna.

Svängdörrar

På vissa håll orsakar vildsvinen skador på skogen indirekt, skriver Håkan Westesson i sitt examensarbete från SLU. Om en föryngring inhägnats kan vildsvinen ta sig in genom näten, dock utan att göra någon skada på växtligheten. Men därefter kan hjortdjur och harar passera och beta på planteringarna. Ett sätt att motarbeta det här är att sätta svängdörrar in till hägnen som vildsvinen snabbt lär sig att använda. Andra djur är inte lika intelligenta och förstår inte att dörrarna går att öppna.

Vill du lära dig mer om vildsvin kan du läsa boken ”Vildsvin” av författaren Sture Markström och naturfotografen Magnus Nyman. Boken kan beställas från Svenska Jägareförbundet på www.jagareforbundet.se.