Det är dags att tänka realistiskt om blädningsbruk
KRÖNIKA Blädningsbruk beskrivs som den perfekta metoden där du kan avverka skogen men ändå ha den kvar. Något som är gångbart i liten omfattning, men omöjligt att bedriva storskaligt. Att förstå varför det är på detta sätt är inte en fråga om kunskap, det handlar snarare om att kunna tänka realistiskt.
Blädningsbruk är en metod som användes under en lång tid före det att trakthyggesbruket adapterades i branschen. Numera pratas det dock allt mer om att vi ska återgå till denna gamla metod för att den skapar ekologiska fördelar. Något som visserligen är sant men samtidigt tas ingen hänsyn till de många andra problem som metoden medför. Bland annat ger man ingen tanke till vad som händer om stora maskiner gång på gång ska färdas i samma bestånd. Turligt nog är blädningsbruk en gammal metod och därmed finns en mängd tidigare forskning att ta del av för de med oförmåga att tänka realistiskt.
Den forskning som är gjord om blädningsbruket visar att metoden lider av några fundamentala problem. Första problemet är att metoden, för att ge ekonomisk avkastning, bygger på att regelbundet ta ut de största träden ur bestånden. Hanteringen av dessa träd är dock komplicerad och kan leda till omfattande skador på kvarvarande stammar, med ekonomiska förluster som följd. Även den kommande föryngringen kan få stora skador av fällning och skotning, där tidigare studier visar på att mellan 18 till 61% (H Surakka 2011) av plantorna kan drabbas av skador. Det största problemet är dock kopplat till behovet av stora och tunga maskiner för att hantera dessa jätteträd. Maskiner som i sin tur orsakar skador på beståndets rotsystem, vilket leder till en ökad risk att beståndet ska drabbas av rotröta. Ska sedan liknande ingrepp göras år efter år i samma bestånd så är det ett faktum att rotröta kommer spridas i beståndet med enorma ekonomiska förluster som följd.
Jag tror att framgångsfaktorn till att blädningsbruket en gång i tiden var gångbart var för att det gjordes väldigt småskaligt, med enkla redskap och oftast under vintertid. Det möjliggjorde att man kunde fälla träden manuellt på ett lager av snö och dra ut träden med häst, något som skonade marken, föryngringen och kvarvarande bestånd. En annan bidragande faktor var troligen att man på den tiden inte brydde sig så mycket om hur skogen växte, bara tillräckligt fanns kvar tills nästa gång du behövde virke till gården.
Kraven på skogsbruket ser i nutid helt annorlunda ut. Numera behöver virke transporteras in till industrin året runt och den färdiga produkten får inte heller kosta för mycket. Dessutom ska skogen räcka till alla, inte bara till de boende på gården, därför är ett hållbart uttag ett krav. Allt detta bidrar till att den småskalighet som blädningsbruket kräver inte är möjlig i dagens industriella skogsbruk, och tvärtom är våra industriella metoder inte genomförbara i blädningsbruket.
Det finns såklart en plats för blädningsbruket i dagens skogsbruk, men det kräver småskaliga metoder och blir sålunda inget alternativ som en ersättare för trakthyggesbruket. Jag tror även att de äldre generationerna som höll på med blädningsbruket hade förstått varför det inte är gångbart idag. För de besatt något som på den tiden kallades för bondförnuft, vilket i modern tid kan översättas till ”möjligheten att tänka realistiskt”.
Lukas Svangärd
Jägmästarprogrammet, Umeå
