Artskyddsutredningen möts av kritik

Förra året beslutade regeringen om ett uppdrag att se över artskyddsförordningen och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås. Igår presenterades utredningen och ett betänkande lämnades till Miljödepartementet.

Artskyddsförordningen beskriver hur Sverige ska skydda olika arter, både djur och växter. Foto: Björn Schubert

De två huvuduppdragen i utredningen har varit att se över artskyddsförordningen med fridlysningsreglerna samt att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.

− Vår utgångspunkt har varit att det är vårt gemensamma ansvar att uppnå en balans där fridlysta arter ska kunna samexistera med mänsklig verksamhet i ett varierat vardagslandskap kompletterat med skyddade områden, säger den särskilde utredaren Lars Tysklind, i ett pressmeddelande.

– En annan utgångspunkt har varit att värna äganderätten genom att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten genom ett tydligt regelverk, tillägger han.

Inga tecken på stärkt äganderätt

LRF är kritiska till artskyddsutredningen och menar att de nya förslagen försvårar istället för all verksamhet i skog och mark, men utan att det egentligen leder till ett bättre skydd för arterna. På bilden LRF:s förbundsordförande Palle Borgström

Enligt LRF är artskyddsutredningen en besvikelse, och man menar att det inte finns några tecken på att man vill stärka äganderätten eller göra markägares tillvaro mer rättssäker.

– Vi hade förväntat oss att artskyddsutredningen skulle sätta ned foten och förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, inte den enskilda markägaren. Vi har en absurd situation med onödiga rättegångskostnader som tydligen ska få fortgå och det är en stor besvikelse, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund. 

I praktiken

Enligt LRF innehåller utredningen flera förslag som är striktare än tidigare, och som innebär att markägare behöver ta ännu större hänsyn. Bland annat lyfter LRF ett förslag gällande förbud mot att störa eller döda fåglar och att skada deras bon och ägg på våren, oavsett avsikt och avsett art. Något som i praktiken skulle innebära att bland annat den tidiga vallskörden blir omöjlig.

– Där försvinner det allra bästa, inhemskt producerade, fodret för lamm och nötkreatur. Det går inte riktigt att ersätta utan import vilket inte rimmar med livsmedelsstrategins mål.  

Enligt LRF skulle det även innebära att skogsbruk förbjuds under våren.

– Det skulle betyda enorma förluster av träråvara och ekonomiska förluster för hela skogsbranschen. Allt skulle stå still under fyra månader, varenda skogsmaskin. Vi pratar om förluster för skogsbranschen på 10-tals eller till och med 100 miljarder kronor, säger Palle Borgström.

Något som enligt LRF däremot är positivt är att markägare föreslås att få sina rättegångskostnader ersatta vid processer mot staten som rör rätten till ersättning.

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 11 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste