Klonade plantor mer motståndskraftiga

Forskare från SLU och Skogforsk har ni en ny studie kunnat visa att granplantor som föryngrats med kloningsmetoden somatisk embryogenes, är mer motståndskraftiga mot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt.

Somatiska embryon av gran utvecklas till flera identiska individer i en petriskål. Foto: Eva Persson

Forskarna tror att det är själva processen vid förökningen som triggar igång plantornas försvarsförmåga och upptäckten är av brett intresse för många växtskyddsfrågor.

När plantor föryngras med kloningsmetoden odlas de först i en näringslösning där de utsätts för höga doser av vissa växthormoner. Genom denna teknik kan man snabbt föröka en planta som har goda genetiska egenskaper och få en stor mängd nya plantor. Därför är kloningsmetoden av stort intresse för skogsnäringen och i Sverige pågår teknisk utveckling för kommersiell produktion av plantor.

Omfattande underlag

– Vår upptäckt att plantor som tagits fram med hjälp av somatisk embryogenes också var mer motståndskraftiga mot snytbaggeangrepp gör tekniken än mer intressant, säger Adriana Puentes, studiens förstaförfattare och forskare vid SLU i ett pressmeddelande.

Till grund för forskarnas upptäckt finns ett omfattande underlag, där granplantor som tagits fram med somatisk embryogenes från 50 halvsyskonfamiljer har jämförts med fröplantor från samma halvsyskonfamiljer i tre stora fältförsök, anlagda av Skogforsk i södra Sverige. Det ursprungliga syftet med försöket var att titta efter tillväxtskillnader beroende på hur plantorna hade förökats.

Väldigt förvånade

Två av försöken användes även för att studera snytbaggeangrepp. Enligt SLU förväntade man sig framförallt att se skillnader mellan de olika halvsyskonfamiljerna – inte att tekniken att ta fram plantan skulle ha betydelse.

– Vi blev väldigt förvånade när vi såg att plantorna som var framtagna med somatisk embryogenes genomgående hade klarat sig bättre från snytbaggeangrepp. Vi fick titta en gång till. Men det var så tydligt och vi hade två stora experiment som visade samma sak, säger Göran Nordlander, medförfattare och professor vid SLU.

De klonade plantorna hade i regel cirka 10 procent lägre risk att bli angripna av snytbaggar, och när de ändå blev det så låg gnagskadorna cirka 25 procent lägre än hos plantor från traditionella fröplantager. Effekterna kan variera beroende på växtplats och andra faktorer, men är enligt SLU helt klart intressanta för skogsbruket.

Ökad försvarsförmåga

Hormonerna som används i höga doser vid produktionen av klonade plantor efterliknar på många sätt stressen vid angrepp av skadegörare.

– Vi tror att den ökade försvarsförmågan hos plantor som tagits fram med denna metod är ett generellt fenomen och därför kan denna upptäckt få betydelse för växtskyddet inom många olika områden. Till exempel används metoden vid odling av bananer, kakao, vindruvor och även andra barrträd som lärk. Nu vill vi fortsätta studera mekanismerna bakom fenomenet, säger Adriana

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 06 november 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste