Månadens skadegörare - Snytbagge

Snytbaggen är en av barrträdsplantornas värsta ­fiender och dess gnag­skador kostar skogsbruket hundratals miljoner kronor ­årligen. Att undvika angrepp är inte bara en fråga om ­bekämpning, utan också om skogsvård. 

 

När det gäller snytbaggeskydd gäller devisen ”ju mer desto bättre”. Med det menas att det är bra att kombinera flera olika åtgärder som markberedning, skärmställning och väletablerade plantor med skydd. Foto: Mostphotos 


Barrträdsplantorna är som mest känsliga för snytbaggeangrepp de första tre tillväxtsäsongerna, då kan baggens gnag döda upp till 90 procent av alla nysatta plantor på ett hygge om de inte är skyddade. Snytbaggen är vanligast förekommande i syd- och Mellansverige men börjar även bli ett stort ­problem längre norrut. 

Mer än plantskydd

Tidigare har den vanligaste metoden för att skydda sina plantor mot snytbaggeskador varit kemisk behandling av plantorna, men enligt nya krav från EU ska man numera i första hand använda icke-kemiska metoder för att minska skadorna. För den som är FSC-certifierad gäller det att söka dispens om man vill använda kemiska skydd, denna dispens gäller årsvis. 

Kemiska skydd är inte heller bra för miljön eller planterarens hälsa och därför rekommenderas det att istället använda mekaniska skydd så som beläggningar på plantans stam eller barriärskydd som sätts runt plantan. Men snytbaggeskydd är också så mycket mer än själva plantskyddet, det handlar till exempel om faktorer som hyggesvila, markberedning, ­skärmträd och plantans motståndskraft som påverkar ­risken för snytbaggeangrepp. 

Färska hyggen

Snytbaggen dras till färska ­hyggen av antingen avverkad eller stormfälld skog där den ­känner lukten av barrved som ­nyligen dött. De svärmar på våren när temperaturen kommit upp i minst 18 grader, och när de hittat ett hygge så landar de där för att para sig och lägga ägg i marken nära stubbarnas rötter. När de väl ­kommit ut på hygget äter de plantor och andra växter som finns där. 

Under sensommaren börjar snytbaggarnas aktivitet avta när de förbereder sig för att övervintra i markens humustäcke. Våren därpå vaknar de till liv igen och börjar återigen äta på plantornas bark. 

Den nya generationen snytbaggar kan kläckas redan på hösten året efter avverkning. Därför kan det förekomma kraftiga snytbaggeangrepp både på våren och ­hösten året efter plantering. På våren året därefter kläcks de resterande snytbaggarna från den nya genera­tionen som gnager på plantor för att sedan kunna svärma och bege sig till ett nytt färskt hygge när vädret tillåter. 

Fler snytbaggar från den nya generationen kan kläckas under de efterföljande åren, men mängden minskar med tiden. Allvarliga snytbaggeangrepp kan därför förekomma i upp till fyra år efter avverkning. 

Kombinera åtgärder

För att skydda sina plantor mot dessa angrepp är det bäst att använda så många åtgärder man kan. Markberedning är en viktig åtgärd eftersom man då frilägger mineraljord runt plantan. När snyt­baggen ger sig ut på mineraljorden blir den ett lätt byte för fåglar, därför är en tumregel att det ska vara minst tio centimeter mineraljord runt den planterade plantan.  Enligt SLU  bör man kombinera markberedning med exempelvis en skärmställning och/eller väletablerade plantor med mekaniskt skydd för bästa effekt. 

När det gäller föryngring under skärm så är det lite oklart varför det hjälper, men man har kunnat se en minskning av skadorna och troligtvis beror det på att snytbaggarna har alternativ föda i skärmträden som bör vara minst 80 per hektar. Dessa kan senare ­avverkas när plantorna nått en grovlek på minst en centimeter. 

Utbudet av mekaniska snytbaggeskydd har vuxit på senare år och i dag finns bland annat olika beläggningar som ­sprutas på plantan som Conniflex och Cambiguard men även ­barriärskydd bestående av plast eller papphylsor. 

Godkända preparat 

För kemisk bekämpning av snytbaggar finns idag tre godkända medel på marknaden. Medlet Forester är godkänt till sista oktober 2018, Imprid skog är godkänt fram till den sista februari 2019 och Merrit Forest är godkänt fram till 19 decemper 2018. 

För mer information om snytbaggar och olika sätt att skydda sig mot de kan man besöka ­www.skogskunskap.se eller snytbaggeprogrammets hemsida från SLU.   
 

Björn Schubert
bjorn.s@ja.se • 070-683 94 62

 

Artikeln publicerades onsdag den 31 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste