100 år

Det tillhör väl inte till ovanligheterna att en skördare sätter tänderna i ett bestånd som har 100 år på nacken. I Norrbotten är det mer regel än undantag.

 

Bo Lindevall

Dåvarande Skogsvårds­styrelsens generaldirektör Fredrik Ebeling sade:

“För att förstå den svenska skogen skall man vara en 300 meter lång jätte som är 500 år gammal.” Denna krönika nöjer sig med de senaste 100 åren hos ett bestånd.

Vårt 100-åriga bestånd har sett en hel del, exempelvis hur ett världskrig slutade och, efter en kort fredsperiod, övergick i ett annat ­storkrig.­ Beståndet har sett hur imperier blev självständiga och hur USA lämnade Vietnam med svansen ­mellan­ benen och hur Sovjet imploderade.

I varje fall i den rika världen ökade medel­livslängden dramatiskt tack vare modern medicin. Datorer och mobiltelefoner blev var mans egendom. Inte minst har våra träd i beståndet varit med om att teknikens utveckling med stormsteg åkt ifrån politikens. Kom exempelvis ihåg den här olyckan till ­politiker som menade att internet bara var en modefluga. Eller ­jämför­ Donald Trump med en dator och kolla vem som ­fattar de bästa besluten.

Träden har också sett hur timmersvans och barkspade förvisades till hembygdsmuseet.

Våra träd kunde också se en folkvandring som fick den förra (den när romerska imperiet packade ihop) att likna en dagisutflykt. Exemplen på hur vi har utvecklats kan mång­faldigas!

Frågan är vad plantan som rasslar ned genom planteringsröret i dag kommer att få se?

Först det biologiska scenariot. Redan i dag ­stoppar forskarna in önskvärda gener i djur och ­växtplantor.­ Inom hundraårs­perioden­ kanske någon ger sig på skogsträden. Man kan tänka sig gener som gör att tall och gran tål torka, insektsangrepp, röta och annat elände som drabbar våra träd. Från en Sydafrikaresa minns jag att en skogstjänsteman ­berättade att man där odlat fram eukalyptus med ­fyrkantiga fibrer. Med sådana fibrer gick det att köra pappersmaskinen ­fortare. Märk väl, detta skedde med vegetativ förökning

Ett annat scenario är det tekniska. Troligen är väl den första stationen på den resan den förarlösa skogs­maskinen. Kanske kan opera­tören snart sitta hemma på kontoret eller i stugan och övervaka både skördare och skotare på distans. Eller varför inte göra det från en badstrand i Spanien. Science fiction? Kolla då på hur långt motorbolagen kommit med förarlösa bilar!

För att få perspektiv på hur skogsarbete kommer att se ut om 100 år drar jag mig till minnes hur en vän blev utskrattad på en exkursion på 1970-talet. Han hävdade att det snart inte skulle ­läggas­ en hand på virket och inte finnas en man på marken! Det är inte många händer i farten idag!

Själv minns jag 70-talets Domänverk. Då jobbade drygt 8 000 personer, hur många är dom i dag? 500 stycken?

Fundera så på vad en människa 1918 skulle ha sagt om du visat hen en helt vanlig smartphone, som vi nästan alla har idag!

Bo Lindevall
bo.lindevall@glocalnet.net

 

Artikeln publicerades måndag den 08 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste