Svampens biologiska krigsföring kan rädda almen

Svampar som slåss mot andra svampar kan vara en del av svaret på varför en del almar är mer resistenta än andra.

 

På bilden ser man tydligt vad som händer när svampen Monographella nivalis (vänster) och almsjukesvampen samsas om samma utrymme. Foto: Kathrin Blumenstein

På samma sätt som människor är uppbyggda, och beroende av, olika bakterier i vår tarmflora är trädens hälsa kopplad till svampar och bakterier. På gott och ont. Många gånger förknippas svampar med nedbrytning och värdeförluster, men faktum är att det kan finnas hundratals svampar   på och i bara ett träd. Många av dessa svampar hjälper träden att bibehålla sin goda hälsa.

– Träd är så mycket mer än vedartade växter, säger Johanna Witzell som är trädforskare, med speciellt fokus på olika träd­sjukdomar.

Hennes forskargrupp vid SLU Alnarp har tillsammans med spanska forskare sett ­närmare på hur en speciell svamp, Monographella nivalis, påverkar almsjukan. Resultatet är minst sagt spännande. Det tycks ­nämligen finnas ett samband ­mellan förekomsten av svampen och motståndskraft mot almsjuka.

– Hos almar som är mer resistenta för almsjukan var ­svampen fyra gånger så vanlig, berättar Johanna.

Almsjuka är en vissnings­sjukdom som orsakas av blånadssvampar i släktet Ophiostoma. Svampen medför att grenarna ­torkar in och sjukdomen sprider sig över hela trädet med ett dött träd som följd och sprids ­vanligen av almsplintborren. Än så länge har bekämpningen av almsjuka framförallt gått ut på att fälla drabbade träd och elda upp dem. Det har visat sig vara svårt och på många håll har man gett upp ­kampen mot almsjukan.

– Våra resultat ger hopp för almen, säger Johanna.

Vad Johanna och hennes forskar­kollegor kunde se var att när almsjukesvampen och Monographella nivalis tvingas samsas om näring drar sig almsjukesvampen undan. Enkelt uttryckt så utsöndrar ­svampen kemikalier som hindrar almsjukesvampens tillväxt. Med den nya kunskapen skulle det alltså teoretiskt vara möjligt att utnyttja svampen Monographella nivalis för att bekämpa almsjukesvampen.

– I Spanien har man testat att behandla unga almar med ­­svampen i förebyggande syfte. I två av tre experiment fick vi en bra effekt. Att effekten inte är helt ­stabil är vanligt när det gäller biologisk bekämpning, säger hon.

Forskaren Johanna Witzell besöker ett av alla föredetta almbestånd som blivit drabbade av almsjukan. Men det finns hopp för almens fortsatta existens. Johanna och hennes forskarkollegor ser nämligen ut att vara en lösning på spåren. Foto: Elin Fries

Nya biologiska bekämpningsmetoder

Forskningsfältet för hur ­svampar kan användas i sjukdoms­förebyggande åtgärder har ex­­ploderat de senaste fem åren. Även om det tveklöst mest kända ­exemplet är från 20-talet då bakteriologen Alexander Fleming upptäckte penicillinsvampens egenskaper.

– Ett mer skogligt exempel där svampar används som biologisk bekämpningsmetod är vid rot­rötebehandling, där pergamentsvamp konkurrerar med rottickan på stubbar, säger Johanna.

Just nu pågår en intensiv forskning där man ser hur olika biologiska preparat kan användas för att bekämpa trädsjukdomar. I framtiden kan det därför vara troligt att man redan vid plantskolan erbjuder ”snälla” svampar till plantorna för att de ska bli bättre rustade, något som är extra viktigt i en globaliserad värld där sjukdomar sprider sig snabbare än någonsin förr.

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 04 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste