Skogens hälsoeffekter utreds

Skogsvistelser på recept har varit omtalat det senaste året. Nu söker biologer och sjuksköterskor från Linnéuniversitetet tillsammans svaret på ­vilka­­ ­hälsoeffekter ­skogen­­ ger.  

 

Vid Linneuniversitetet pågår ett pilotprojekt med syfte att undersöka dels vad som får människor att ge sig ut i skogen, dels vilka effekter en vistelse i skogen har på människors hälsa och välbefinnande. Jenny Lovebo, biolog och universitetslektor leder projektet. Foto: Elin Fries

I ett skogsområde tio minut­ers promenad utanför Linnéuniversitet i Växjö pågår ett forskningsprojekt i det tysta. Under ett pilotprojekt som pågått under ett års tid har personer erbjudits att ”skogsbada” och deras välmående har därefter dokumenterats. Med skogsbad syftas då inte ett dopp i en kall skogstjärn, utan som i den japanska naturterapiformen ”Shinrin-Yoku”. Ordet skogsbad har till och med blivit så populärt att det förra året kvalade in som ett av svenska språkets nya ord.  

Blodtryck och puls

Jenny Lovebo, biolog och universitetslektor vid Linnéuniversitet, leder projektet. 

– I min tidigare forskning har jag utfört kvantitativa mätningar, och vi ville se om det går att göra något liknande även inom skogens hälsofrämjande effekter, berättar hon. 

I tidigare studier om skogens hälsoeffekter har framförallt längre och djupgående intervjuer använts och människor har själva fått bedöma sitt välmående. I Jennys projekt mäts även besökarnas hälsotillstånd med provtagning och mätning av blodtryck, puls, blodvärde och blodsocker. 

Biologiska förklaringar

– Förhoppningsvis kan vi då finna de biologiska förklaringarna till välmående i samband med skogsvistelser, säger hon. 

Tillsammans med sjuksköterskeprogrammet vid Linnéuniversitet har man tagit in testpersoner för att undersöka skogens hälsoeffekter. Personerna får två gånger i veckan under en månads tid välja fritt mellan att stå, sitta, ligga eller strosa omkring i skogen. De uppmanas släppa alla vardagstankar och låta sinnena fånga upp det som kommer. 

– Vi ser helt enkelt på hur tätortsnära skogar inverkar på människors hälsa och välmående, säger Jenny. 

Utmattningssyndrom

Det är allt för tidigt för att kunna dra några större slutsatser kring projektet, men de resultat som kommit indikerar att skogen ger välmående. Det ligger också i linje med vad tidigare forskning visar. Bland annat har flera studier pekat på att vistelser i skog och mark lindrar besvär och ökar välmående hos patienter som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Om det allmänna hälsotillståndet kan öka genom skogsbesök står det mycket pengar på spel. I dag kostar ohälsa samhället ungefär 100 miljarder kronor per år i arbetsbortfall och sjukvårdskostnader. Projektet ger även sjuksköterskestudenter möjlighet att utveckla kunskap om alternativa hälsofrämjande insatser. 

Anpassa skogsbruket

Men förutom att forska vidare i hur skogen kan påverka människors fysiska och psykiska hälsa vill forskarna vid Linnéuniversitetet ta det ett steg längre. I forskningen kommer de nämligen att göra en djupdykning i frågeställningen om vilken typ av skog som är den mest hälsofrämjande, eller om det ens finns en sådan. Detta har gjort att Skogsstyrelsen och Växjö kommun, som ansvarar för skötseln av stadens tätortsnära skogar, har anslutit sig till forskningsprojektet.  

– En fråga vi ställer oss är om det går att anpassa det tätortsnära skogsbruket för att öka hälsoeffekterna. Hur ser i så fall den skogen ut? Och vilka miljöer är önskvärda? säger Jenny.

Det är tänkt att forskningsresultatet ska fungera som beslutsunderlag för hur tätortsnära skogar ska vara utformade i framtiden.  

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 07 september 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste