Den bortglömda rötan – tallrotröta

Rotröta i granskog är sedan länge ett välkänt gissel inom skogsbruket. Men att även tall drabbas av rotröta talas det lite om i Sverige, till skillnad från resten av Europa.

Jonas Rönnberg som forskar om rotröta efterlyser ett nytt sätt att tänka kring stubbehandling av rotröta.
– Stubbehandling är en försäkring mot rotröta. Man vet att utan stubbehandling kommer det gå mindre bra, man vet bara inte hur dåligt det kommer gå, ändå tycks det inte vara tillräckligt för att få folk att vilja behandla, säger Jonas. 

Granens rotröta orsakar årligen intäktsbortfall på uppemot 1 000 miljoner kronor och så mycket som var femte gran drabbas av rotröta under dess livstid. Kanske är det i förhållande till detta som gör att tallens rotröta ofta hamnar i skymundan när skadesvampar kommer på tal. Att tallens rotröta inte uppmärksammas är något som bekymrar Jonas Rönnberg, forskare vid SLU.

– Det saknas kunskap om att stubbehandling mot rotröta går att göra på tall, säger han.

Behandling på kontinenten

Till skillnad från många andra stora skogsnationer i Europa, sker väldigt lite behandling mot rotröta på tall i Sverige. I både Polen och Storbritannien är stubbehandling av tall praxis. Varför det svenska skogsbruket inte uppmärksammar tallens rotröta på samma sätt kan inte Jonas svara på.

– Vi är inte beteendevetare är det korta svaret. Det finns teorier att effekten av rotticka på gran är så uppenbar då missfärgningen syns så tydlig i veden, men man ser inte angrepp på tallen på samma sätt, säger han.

Hos rotrötad tall går det nämligen inte att se själva rötan i stubbskäret. Däremot kan man ha tur och hitta fruktkroppar precis när trädet dör. När trädet fortfarande står upp kan angrepp av rotticka avslöjas på en utglesad och brun krona hos tallen. Angreppen leder så småningom till att trädet dör. 

Stubbehandling som försäkring

Träd som blivit angripna av röta kan sällan upptäckas enbart med hjälp av yttre kännetecken. Ett varningstecken är ansvällning vid stambasen, ökat kådflöde samt att barrmassan börjar skifta i gulgrönt. Men det är inte alltid detta går att upptäcka och hos tall är signalerna ännu otydligare. Vid fällning av tall syns inte röta på stubbskäret, däremot kan man hitta fruktkroppar av rotticka.  Till vänster i bilden syns en frisk tall och till höger en sjuk tall med kronutglesning som troligen är drabbad av rotröta. Foto: Jonas Rönnberg

Jonas menar att det är dags att börja betrakta stubbehandling på samma självklara sätt som försäkringar. Både för tall- och granskog. Han brukar fråga skogsägare om varför de tycker det är självklart med husförsäkring, De flesta svarar att försäkringen finns för att huset kan brinna ned eller någon annan olycka. 

– Men har de planerat att det ska brinna ned? Har de planerat att råka ut för en olycka? När det gäller rotröta vet vi att vi får sporinfektioner, vi vet att träd blir angripna och att det orsakar problem. Ändå vill man inte stubbehandla.

Exakt i vilken omfattning tall- eller granbeståndet kommer att drabbas av rotröta är svårt att förutse och det finns heller inga garantier för att skogsägaren helt slipper undan angrepp. Men att det är lönsamt att behandla, är det ingen tvekan om menar Jonas.

– Forskning visar att stubbehandling lönar sig rent ekonomiskt. Men desto mindre folk bryr sig om stubbehandling ju mindre handlingsutrymme får vi att behandla rotrötan, säger han.

Åtgärder mot rotröta

Rotröta finns över hela Sverige, men det finns vissa områden som beskrivs som särskilda högriskmarker. Var särskilt uppmärksam på rotröta om du har sandiga, väldränerade marker med höga pH-värden. Jonas Rönnberg rekommenderar följande:

  • Friska bestånd avverkas vintertid
  • Bestånd med lite röta avverkas sommartid med stubbehandling
  • Väldigt infekterade bestånd bör man fundera på en tidigarelagd slutavverkning
  • Stubbehandling bör ske vid gallring av såväl tall som gran

– Var medveten om problematiken och planera efter den, har man inte problem med rotröta ska man se till att inte få problem. Chansa inte med stubbehandling, säger han.

 

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 13 augusti 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste