Fågelbär – från bär till fanér

Under medeltiden tog munkar och vikingar hem fågelbär för bärens skull, men i dag är det virket som lockar. Det är ekonomiskt hög­intressant för den ­aktive­ skogsbrukaren.

 

Vilka möjligheter har fågelbär som framtida marknad diskuterades under Svenska Lövträdföreningens exkursion i Billinge. Foto: Elin Fries

Årets exkursion av Svenska Lövträdföreningen träffade precis rätt i tiden. Fågelbär, som var en stor programpunkt stod nämligen i vackraste blom runt om Billingen där exkursion­en hölls i år. Nästan ett 50-tal lövskogs­intresserade deltog och mycket fokus låg på praktisk skötsel och framtida marknader. Just fågelbär var en av de programpunkter som väckte störst intresse bland deltagarna. Under exkursionens första dag besöktes Sveriges största plantering av fågelbär, anlagd 1990 av Owe Martinsson, som också är Svenska Lövträdföreningens grundare.

Största  fågelbärsbeståndet

Owe Martinsson, Svenska Lövträdföreningens grundare. Foto: Elin Fries

– Jag bad bekanta som jag visste hade körsbär plocka 300 bär var, när de ätit frukten spottade de ut kärnorna i kuvert som de postade till mig. Sammanlagt kom 120 brev tillbaka, berättar han.

Beståndet, som är grundat med frön från 117 olika provenienser, är nu 34 år gammalt och det börjar bli hög tid för gallring.

– Vid 30 års ålder ska trädet ha det luftigt, med en fri krona. För att riktigt fin kvalité ska kunna uppnås bör även stamkvistning ske regelbundet, förklarar Owe Martinsson.

Det aktuella beståndet blev anlagt i forskningssyfte och är trädslagsrent, men vanligtvis brukar rekommend­ationen vara att plantera tio procent körsbär och resten lövträd av exempel­vis björk.

Under exkursionen utfördes en gallring i ett tätt bestånd av fågelbär. Fågelbär växer i regel på höjden i enbart 30 till 40 år. Beståndet på bilden är det största i Sverige och anlades 1984, med fågelbär från 117 olika bestånd. Av dessa har 50 plusträd valts ut.

Missar varandra

Många av deltagarna är nyfikna på vad tanken är att fågelbären ska användas till när beståndet är avverkningsmoget. Markägaren Peter Johansson är ännu inte säker på vad som kommer att ske, det är ännu långt dit och marknaden för körsbär kan hinna svänga både en och två gånger. För precis som många andra lövträd är även körsbär konjunkturkänsligt och beroende av modets nycker när det kommer till exempelvis köksinredningar. Men trots vissa konjunktursvängningar har fågelbär ändå lyckats behålla jämförelsevis höga priser under årtionden. Problemet är snarare att köpare och säljare ofta har svårt att hitta varandra och att skogsägare och virkesköpare inte alltid är medvetna om virkets värde.

– Min pappa hittade en stock av fågelbär som han tog ut ur en massavedstrave, lät knivskärastocken till faner och fick 7 000 kronor för den. Det finns definitivt en marknad för fågelbär, säger Peter.

Inte bara fanér

– Det finns två typer av lövskogar, oskötta och felskötta, skämtar Björn Gustafson som är ansvarig för årets Lövskogsexkursion. Han ser dock någorlunda ljust
på framtidens lövskogsskötsel i Sverige.

Fågelbär, eller körsbär som virket av fågelbär kallas, har traditionellt använts till finsnickerier och fanér. Bäst betalat ger fågelbär som fanérvirke. Men användningsområdet stannar inte där. Björn Gustafson, som är ansvarig för årets lövträdsexkursion berättar att han hjälpt till att förmedla fågelbär som inredning till exklusiva båtbyggen.

Men fågelbärets väg från skogsägare till köpare är som sagt inte alltid självklar. När operahuset i Göteborg skulle byggas 1994 efterfrågades just körsbär som inredning av arkitekterna. Det visade sig dock svårt att få tag i svenskt körsbär i tillräcklig mängd, och det slutade med att amerikanskt körsbär köptes in, som liknar svenskt fågelbär men är brunare i färgen.

– Markägarna, men framförallt skogsbolagen , förstår som regel inte ­värdet­ av fågelbärsstockarna och därför hamnar dom oftast i högen med bränsleved, eftersom det är enklast så.Detta är en stor förlust för markägaren och skulle lätt kunna undvikas med rätt kunskap, säger Björn Gustafsson.

Kort om fågelbär (Prunus avium )



Fågelbär (Prunus avium) kom till Sverige från sydöstra Europa under medeltiden via munkar och vikingar. Det har traditionellt sett odlats för bärens skull, men i dag är möbelindustrin den marknad som växer snabbast.

Virkesförråd: Beräknas vara strax över 500 000 kubikmeter.

Höjd: Upp till ca 25 meter.

Omloppstid: Rotationsperioden är relativt kort då fågelbär planteras för dess virkesegenskaper, vanligen runt 50–70 år, med en diameter på minst 50 centimeter i brösthöjd.

Ståndort: Fågelbär trivs på genomsläpplig mark, med rörligt markvatten och gärna kalkrikt. Däremot behöver den inte särskilt bördig mark.

Odlas: Upp till Dalälven.

Skötsel: Plantorna är relativt dyra och behöver ha relativt kraftig trängselverkan i ungdomen, för att glesas ut till ett slutförband på ca 8 - 10 meter. Fågelbär trivs i lövblandskogar, där björk, lönn, lind och hassel kan vara alternativ. Snabbväxande under ungdomen, med upp till en meters tillväxt per år. Täta gallringar och stamkvistning rekommenderas för att få fram kvalitésvirke.

Användning: Traditionellt sett inom möbelindustrin.

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 juni 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste