På jakt efter medeltidens gränsmarkeringar

Arkeologen Per-Olof Fredman visar vägen till en lämning från medeltiden i Uppland. Mitt mellan två fastigheter finns en kvarleva av dåtidens rågång -  ett femstenarör.

 

Kihlsvägsröret  heter detta välbevarade femstenarör. Här har man dessutom valt att sätta en nutida markering vid sidan av femstenaröret för att inte förstöra det genom att sätta markeringen i själva röset. Foto: Elin Fries

Femstenarör och kolbottnar, de finns överallt i Sverige och chansen att du passerat någon under röjningspasset eller skogspromenaden är stor. Men vad säger de egentligen om vår historia?

Billigarna vid femstena­röret är spetsiga och smala. De visar vanligen vilken riktning gränsen går åt, men kan även följa väderstrecken. 

Historiska gränser

Arkeologen Per-Olof visar att det går att finna mycket mer information bara man vet vad man ska titta efter. Han visar vägen till en av de historiskt viktigaste socken­avgränsarna – ett femstenarör. Just detta exemplar är ovanligt praktfullt och välbevarat, drygt fem meter i diameter och två meter högt.

– Femstenarör användes för att visa gräns både mellan byar och mellan socknar. Sockenrören brukar dock vara större, förklarar Per-Olof.

Ordet rör betyder ursprungligen stenröse, och namnet femstenarör ­skvallrar­ onekligen om utseendet. I mitten står en så kallad hjärtsten, omgiven av fyra mindre resta stenar som kallas biliggare.

– Här kan vi se att de fyra mindre billigarna är spetsiga och smala och vilken riktning de är ställda på visar vilken riktning sockendragningen går åt, billigarna kan även visa väderstrecket säger Per-Olof.

Som tårtbitar

Ibland kan det ligga fler stenar än fyra på fem­stenaröret, i de fall där ett flertal gränser möts, exempel­vis då ett flertal byar eller socknar delar gräns. Femstenaröret vi besöker heter Kihlsvägsröret. Namnet betyder ungefär ”Röret vid vägen mot Kil”. Per-Olof visar en karta över Vattholma som visar det stora gränsröret vi står vid.

– Fyra byar belägna i två olika socknar möts här. I de fallen liknar det tårtbitar på kartan, berättar Per-Olof.

Per-Olof Fredman är på jakt efter spår från medeltiden i form av visarstenar. Ibland är det svårt att hitta gränsmarkeringarna på marken. Många kom till för många hundra år sedan och kan vara överväxta i dag. Maskiner i skogs- och jordbruket, vägbyggen och andra anläggningsarbeten har förstört många märken. 

Åldersbestämning

Han fortsätter ut i skogen i riktningen som stenarna pekar åt. Vanligen finns det så kallade visarstenar där som markerar skillnaderna mellan de två fastigheterna. Men här syns inga tydliga spår efter visar-stenarna. Skogen är runt 40 år och många fornminnen har försvunnit i samband med markberedning.

– I dag finns det dock inlagt i förarnas maskindata, som varnar för fastighetsgränser.

Exakt hur gammalt gränsmärket är går inte att säga, men föreskrifter för hur gräns mellan socknar och byar ska vara markerade finns omnämnda redan i Magnus Erikssons landslag från medeltiden. Några ”trender” på utformningen av gränsdragningarna, liknande dem man kan se inom klädindustrins historia har arkeologer inte enligt Per-Olof kunnat urskilja. Däremot kan man vara tämligen säker på att gränsmarkeringarna inte är modernare än laga skifte som infördes 1827. Då man istället började markera de nya gränserna med enklare gränsrösen. De består ofta av några få stenar med en uppställd visare i mitten.

Krympande avstånd

– Till en början var det långt mellan stenarna, men man kan se att i modernare tid krympte avståndet, berättar Per-Olof.

Innan utfördes djurskötseln gemensamt i socknens skogar. Efter laga skifte kom det att bli allt mer privat, även skogens ekonomiska betydelse ökade och det blev därmed viktigare med tydliga gränsmärken mellan olika fastigheter.

Olika status

Det fanns såklart även flera andra viktiga gränsmarkeringar än femstenarör. Ett som liknar femstenarören är trestenaröret. Den består, precis som namnet skvallrar om, av tre stenar. Trestenaröret hade lägre status än femstenarören och kunde visa gränser som inte var av lika stor betydelse, exempelvis inom själva fastigheten. Lägst status hade gränsmärken som består av enstaka stenar.  Ibland användes även vägar, vattendrag och naturobjekt som gränser och gränsmärken, precis som i dag.

Läs mer om skogshistoria. Lars Östlund, professor i skogshistoria, tipsar  om du hittar historiska spår i din skog

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 12 juni 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste