Stolpe in för skogsägarens skräpskog

För 50 år sedan fick skogsägaren höra att hans skog var skräp. Att han ändå lät den stå kvar är något nästa gene­ration­ tackar honom för. I dag säljs tallarna som telefon­stolpar och kraftledningsstolpar, till det tredubbla värdet än skogsbolagen erbjudit. 

 

Världens bästa jobb. Efter en tid i som skogsinspektor återvände skogsmästaren Tomas Birgersson till arbetet att märka ut stolpar och beskriver det som världens bästa jobb. Förutom stor variation, mycket kontakt med markägare innebär arbetet en frihet utöver det vanliga. 
– Ju mer frihet man får i ett arbete, desto mer ansvar tar man, säger han. I dag är han i ett soligt Närke, men i går befann han sig på skidor i Svärdsjö.Foto: Elin Fries

Att den perfekta telefonstolpen skulle vara spikrak och av högsta timmerkvalité är en myt, menar Tomas Birgersson som jobbar med att mäta ut stolpar. 

– Jag hade inte så stora förhoppningar när jag fick höra om det här beståndet, erkänner han och tar samtidigt fram en röd sprayflaska. 

Han går runt den 22 meter höga tallen så att vinden hamnar i ryggen och sprayar siffran14 på tallen, tar fram en yxa och hugger vant några tag i stammen. Flisor och röken efter sprayen försvinner i vinden. 

– Siffrorna säger vilken längd på stolpen apteras vid, i det här fallet blir den 14 meter lång. Den här stolpen är av riktigt bra kvalité, säger han. 

Det är inte den perfekta stolpen, men nästan. Skåran efter yxhugget gör så att man kan mäta diametern under bark, 17,5 centimeter är det minsta diametern som kan tas ut för stolpar, dessutom är den hyfsat rak och har ingen död topp. Telefonstolpar och kraftledningsstolpar tas vanligen från träd är mellan 20–30 meter för att bli stolpar mellan 8–23 meter. 

Slående prisskillnad

– Bestånd som är T22 och uppåt är ofta lämplig stolpskog, säger Tomas.

Det vanligaste trädslaget är tall, andra trädslag som används, om än i liten skala, är lärk och douglasgran.

– Dessutom står det här beståndet nära vägen, vilket är en viktig faktor för lönsamheten, säger Tomas. 

Ytan vi befinner oss på är runt en hektar stort, med 350 träd/hektar. Alla tallar platsar inte som stolpvirke, cirka 85 procent blir utan märkning. Dessa kommer säljas som timmer och massaved till skogsbolagen, men för enkelhetens skull kommer alla träd kommer tas ut samtidigt. Prisskillnaden mellan stolpvirket och timmervirket konstaterar skogsägaren är slående. I hans fall innebar det han beskriver som ett rent infall att kontakta stolpföretaget en extra förtjänst på 30 procent. 

Dold möjlighet

Att skogsägare inte är medvetna om möjligheten att sälja virke som stolpvirke är rätt vanligt enligt Tomas. 

– Skogsägare som bor nära stolpfabrikerna brukar vara medvetna om möjligheterna, och det finns virkesköpare som har koll på det också, men de flesta har inte en tanke på att det ens kan vara en möjlighet, menar Tomas. 

Att man i Sverige gräver ned allt mer ledningar under jord betyder inte att marknaden har svalnat av. Tvärtom är marknaden god då exporten till Storbritannien går på högvarv och inte visat några tecken på att avta. 

Hur ska då skogsägare som misstänker att de har den perfekta stolpskogen göra? 

– Enklast är att kontakta ett din lokala virkesköpare eller Rundvirke skog direkt, tipsar Tomas. 

Från träd till stolpe

I skogen – I skogen sker en utsyning av beståndet. Stolpar köps från skogsbolag och privata skogsägare. 

I produktionsanläggningen – stolparna barkas och sorteras med hjälp av laserteknik. Därefter torkas stolparna i speciella torkanläggningar i sju till tio dygn. Stolparna svarvas och innerbarken avlägsnas. 

Rötbehandling – Till stolparna används i huvudsak två olika behandlingsmetoder, med kreosotimpregnering samt saltimpregnering. Kreosotbehandling är den vanligaste behandlingen och är en modifierad version av den traditionella Rüping-processen. Vid saltimpregnering är impregnering används kopparsalt genom Bethell-processen. 

 

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 06 juni 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste