DEBATT "Den fjällnära skog som finns kvar måste kunna brukas även i framtiden"

”I Norrland har människor levt och brukat den fjällnära skogen i flera generationer. De flesta av oss som är uppvuxna i det norrländska inlandets glesbygd vet att vår släkt är en del av historien om hur det svenska skogsbruket växte fram”, skriver Marcus Åsling som är bosatt på den jämtländska glesbygden och arbetar som politisk redaktör på Östersunds-Posten. Han återkommer flitigt i debatten om skogsbruk och äganderätt. 

Jag kan bara gå till mig själv. Min egen släkt bosatte sig i en fäbodvall vid den jämtländska fjällvärlden. Förutsättningarna för ett rationellt och livskraftigt jordbruk var det si så där med. Istället följde yrkes­valen den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom det svenska skogsbruket. Vi har varit kolare och timmermän. Sen som flottare för att frakta timret. I dag kör flera i min släkt de lastbilstransporter som fraktar timret från avverkningsplatsen till timerterminaler och sågverk. Vi, precis som de allra flesta, har både gran och tall i blodet. 

Trots det är knäckfrågan om huruvida brukandet av fjällnära skog ska räknas som pågående markanvändning eller ej så pass komplex att Skogsstyrelsen inte vågar fatta beslut efter egen utredning. Den 24 april fattade Skogsstyrelsen istället beslut om att frågan om fjällnära skog är så pass komplex att det behövs klargöranden från domstol och regering. 

Beslutet är ett steg i rätt riktning. I den meningen att Skogsstyrelsen indirekt visar att man misslyckats med att bygga en förtroendefull relation till markägare och man inte klarar av att balansera miljömål med produktionsmål. Vid ett maktskifte och Miljöpartiet långt bort från Miljödepartementet kan ett förändringsarbete av Skogsstyrelsen påbörjas. 

Samtidigt innebär beslutet att markägare som har stämt staten, eller tänker stämma staten för att få en giltig ersättning nu måste vänta i flera år på en prejudicerande dom. Kostsam och värdefull tid som ska behöva läggas på juridiska processer. 

I dag är över hälften av den fjällnära skogen formellt skyddad genom reservatsbildningar och liknande. Utöver det är stora arealer redan frivilligt avsatta. Hur mycket mer ska staten behöva ta ur händerna på ägare av fjällnära skog? Den skog som finns kvar måste kunna brukas av människor även i kommande generationer. 

Att få behålla både jobb och äganderätt på den norrländska glesbygden är inget stort krav.

 

Marcus Åsling 
Politisk redaktör på Östersunds-Posten 

 

Artikeln publicerades tisdag den 05 juni 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste