LEDARE: Vikten av högre rotnetto

Rent egoistiskt vore det ju skönt att få kvar mer pengar när jag avverkar min skog. Men faktum är att ett högre rotnetto även skulle betyda mycket för hela landsbygden. Lek med tanken på ett ökat rotnetto om 50 kronor per kubikmeter och multiplicera det sen med en årsavverkning om 90 miljoner kubikmeter skog. Det blir 4,5 miljarder nya sköna nettopengar till landsbygdens företag att omsätta! Det gör skillnad.

För all del. Vi har i dag ett relativt högt pris på både timmer och massaved, många säger att virkespriserna är rekordhöga, men rotnettot är fortfarande uselt. Skogsbrukarna måste vara de enda företagarna som räknar med kalkyl­räntor på två procent. Ett annat sätt att se på saken är att snittvärdet för skog i mina trakter är cirka 80 000 kronor per hektar och denna hektar avkastar långsiktigt endast 1 100 kronor netto årligen.

Jag tror en utveckling med högre marginaler rent allmänt är nyckeln till att lösa många av de frågor som landsbygden brottas med. Fördelarna med högre marginaler är inte bara gladare skogsägare. Det ger även andra sunda sidoeffekter så som mer företagsamhet. Ska man lösa landsbygdsfrågan, med ett allt större sår i samhällskontraktet och isolering från flera samhällsnyttor, är landsbygdens egen förmåga att vara lönsam en central nöt att knäcka. Då spelar bland annat rotnettot en viktig roll. Det är en stor affär som både ökar omsättningen på landsbygden och förbättrar kommunernas skatteintäkter. Det handlar om att sätta landsbygden i en positiv spiral.

Men att vi inte har bättre marginaler beror delvis på oss själva. För mig är det en gåta att vi inte pratar om priset på de varor och tjänster vi säljer oftare. Sen måste vi våga ta mer betalt när tillfälle ges och prata med varandra om pris­nivåerna. Vi skulle gynnas av bättre information.

Virkespriserna är svåra att påverka för den enskilde eftersom vi har få aktörer på marknaden och de i sin tur förefaller ha god kontroll på varandras erbjudanden. I sammanhanget bör det påpekas att förutsättningarna för att industrin ska kunna höja priset på virke är ökad lönsamhet. Under tiden får vi skogsägare försöka höja priset genom att alltid fråga fler aktörer vid avverkningarna.

Ett annat sätt att påverka rotnettot är genom välvillig politisk styrning. Det går naturligtvis att politiskt agera så att mer pengar stannar på landsbygden och i skogs­brukarnas­ plånböcker. Jag tror att vi närmar oss ett resonemang inom vår bransch där frågeställningen handlar om hur mer pengar ska stanna där skogen finns. Tyvärr är trenden just nu den motsatta. Ökade pålagor, mer krångel och mindre skog att bruka driver i själva verket skogsbruket och landsbygden i fördärv.

Kan vi sätta vårt hopp om högre rotnetto till utvecklingen av träfiberbaserade produkter? Allt fler med koppling till skogsbranschen menar att prisnivåerna på rundveden kommer att skjuta i höjden i takt med att nya produkter kan göras av skogens fiber. De baserar sin analys på prod­ukter som inte finns på marknaden ännu, vars kostnad för att framställas i större skala är osäker. Dessutom har inte konsumenterna prissatt produkterna ännu. Jag hoppas verkligen att förädlingsleden mäktar med att förädla våra produkter på ett smart sätt. Men eftersom råvaran redan i dag är en flaskhals för industriell utveckling tvivlar jag dock på några stora prisökningar på råvaran.

Jag tror att rika bönder är ett mått på ett välbeställt land. Ett högre rotnetto kommer bygga på många bäckar små. Således, inför framtiden är jag trots allt försiktigt positiv.
 

 

Rickard Axdorff
Produktchef

Artikeln publicerades onsdag den 02 maj 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste