Julgransodling – en ny marknad

Sverige har goda förutsättningar för att bli självförsörjande på julgranar, men få skogsägare har tagit chansen. 

 

I dag saknas det en skötselhandbok för julgransodling i Sverige för svenska förhållanden, något som allt oftare efterfrågas av svenska julgransodlare.  På bilden syns en julgransodling med virginiagran (Abies fraseri), vilken är den mest populära julgranen i North Carolina. Den test-odlas av ett fåtal svenska producenter med skulle kunna testas i mycket större skala. Foto: Martin Pettersson, SLU


Att odla fram högkvalitativa och värdefulla julgranar kräver intensiv skötsel men arbetsinsatserna har goda möjligheter att ge bra utdelning.

Intensivt men lönsamt

–  Julgransodling kräver regelbunden ogräsbekämpning, gödsling, formklippning och eventuell bekämpning av skadegörare, säger Martin Pettersson, som nyligen doktorerat med en avhandling som berör julgransodling. Han är övertygad om att det finns en större marknad i Sverige för julgransodling. För den som är beredd på mycket arbete kan intäkterna vara höga. Enligt en kalkyl som gjordes av SLU för några år sedan kan julgranar ge så mycket som 19 procents årlig avkastning på satsat kapital. Dessutom är julgransmarknaden tämligen stabil, och är till skillnad från många andra produkter relativt jämn från år till år.  

Potential för Självförsörjning 

I dag  säljs ungefär 3,3 miljoner svenska granar årligen, och majoriteten kommer från våra grannländer.  Danmark är speciellt framträdande inom julgransodling, där 12 miljoner granar skördas årligen. I Sverige finns det runt 280 registrerade julgransodlingar. Det finns inga siffror på hur stor del av marknaden de täcker upp, men det rör sig om en ytterst liten del. En fördel med att Sverige blivit mer självförsörjande på julgranar hade varit att risken för skadegörare hade minskat. 

– Jämfört med North Carolina i USA är den svenska julgransodlingen fortfarande relativt frisk, i North Carolina har julgransodlarna stora problem med Phytophthora, och i Danmark och Norge finns problem med ädelgranskräftan, säger Martin. 

Martin Pettersson, doktorerar om julgransodling vid SLU Alnarp samt North Carolina vid North Carolina State University. Foto: Erling Fløistad

Ädelgranskandidater

För närvarande produceras inga ädelgransplantor i Sverige utan alla importeras. Men Martin tror flera ädelgransorter kan ha stor potential att klara sig även här. Sverige har visserligen inte, till skillnad från våra grannländer anlagt proveniensförslag för ädelgranar. Martin säger att han gärna skulle vilja se fler testförsök på följande granar i svenskt klimat:  

Klippgran (A. lasiocarpa).  Mycket populär bland norska julgransodlare. 

Balsamgran (A. balsamea). Bör ha potential att odlas även i norra Sverige. 

Virginiagranen (A. fraseri). Används i North Carolina och borde enligt Martin testas i större skala. 

Nordmannsgran/kungsgran ( A. Nordmanniana). Går att odla i gynnsamma lägen i södra Sverige. 

julgransnätverk i USA

I avhandlingen jämförde Martin den småskaliga julgransodlingen i Sverige med den amerikanska delstaten North Carolinas storskaliga produktion. En slående skillnad är att de 1 300 julgransodlarna i North Carolina ingår i en julgransförening där de har ett nära samarbete med universiteten. I Sverige är läget annorlunda.

– Något som förundrar mig är att det inte ens finns underlag och statistik om antalet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran. Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta. Det är märkligt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson.

Fyra faktorer som talar för ökad julgransodling i Sverige

 

  • Frisk. Till skillnad från många andra framträdande julgransodlarländer är den svenska produktionen av julgranar relativt frisk och fri från de värsta skadegörarna. 
  • Tillgång till mark. Sverige har mycket mark som skulle fungera att odla på. Det går att jämföra med Danmark där odlingen är väl utvecklad redan. 
  • Miljöintresse. Miljömedvetenheten kan leda till att allt fler väljer bort importerade plastgranar från Kina och istället väljer svenska granar.  
  • Närproducerat. Den ökade viljan att stödja svenskt och närproducerat kan leda till att fler konsumenter föredrar den svenska granen.  

 

ELIN FRIES
elin@skogsaktuellt.se • 019-16 64 68

 

Artikeln publicerades tisdag den 15 maj 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste