Han testar rättssäkerheten i Skogsstyrelsens beslut

Alla ska behandlas lika framför lagen sägs det ofta. Men när Lars Forsling fick en pågående avverkning stoppad då en uggla rapporterades på hans mark, upptäckte han att det saknades tydliga kriterier bakom Skogsstyrelsens beslut. Beslutet har fått Lars att ifrågasätta den rådande rättssäkerheten.

 

Skogsägaren Lars Forsling är inte nöjd med Skogsstyrelsens behandling av hans ärende. Nu ifrågasätter han hur rättssäkerheten påverkas av att myndigheten inte har tydliga kriterier vid utfärdande av avverkningsstopp. Foto: Elin Fries


Maskinerna stod redan på plats när beskedet kom från Skogsstyrelsen. Den planerade avverkningen skulle stoppas. Beslutet togs efter att en uggla hade rapporterats på Artportalen, som är en webbplats där allmänheten såväl som professionella tjänstemän kan rapportera in observationer av svenska vilda arter. Webbplatsen används även till viss del som beslutsunderlag i Skogs­styrelsens arbete, bland annat vid bedömning av inkommande avverkningsanmälningar. Ugglan på Lars mark var inrapporterad av en privatperson och Skogsstyrelsen bestämde sig för att undersöka observationen närmare.

 – Men när Skogs­styrelsens personal gjorde en inventering på plats gick det inte att konstatera förekomst av vare sig slaguggla eller lappuggla i det aktuella området. Däremot hittades ett risbo, som möjligen tillhörde ugglorna, säger Lars.

Otydlighet

Skogsstyrelsen beslutade att införa avverkningsstopp under häckningstiden för hela avverkningsområdet. Muntligen meddelas att troligtvis hela fastigheten på 290 ha skulle få samma förbud vid eventuell avverkning. Lars värderar naturvård högt och säger att han hade accepterat beslutet rakt av om myndigheten kunde redogöra på vilka grunder beslutet stod på. Men som det var nu upplevde han att rättssäkerheten som bristande.

– Problemet var att Skogsstyrelsen inte kunde svara på vilka kriterier de använde för att bestämma skyddsavståndet till häckningsplatsen, säger Lars.

Eftersom det inte gick att fastställa om risboet tillhörde de inrapporterade ugglorna, använde sig Skogsstyrelsen istället av tidigare observationer. Dessa hade dock gjorts i den angränsande skogen till Lars mark och inte i närheten av boet. Förutom osäkerheten kring uggleobservationen så ställer sig Lars även undrande till hur myndigheten kom fram till det skyddsavstånd som beslutades. I myndighetens egna rekommendationer, som de hämtar från Artdatabanken, anges 100 och 200 meter för lapp- respektive slaguggla. I Lars fall kom skyddsavståndet att omfatta ungefär tio hektar av hans mark, vilket är långt över rekommendationerna.

Överklagar

Lars överklagade Skogs­styrelsens beslut och fick rätt i Förvaltningsrätten som slog fast att skyddszonen skulle vara 200 meter runt boet. Däremot var Förvaltningsrätten oenig med en nämndeman som ville ha en skyddszon på 100 meter. Rättssäkerheten och förutsägbarheten i skogsbruket är viktigt och därför överklagar Lars nu detta beslut för att få reda på vilka skyddsavstånd som gäller vid förekomst av vilda fågelarter.

– Som det är nu, vet skogsägare inte vad som gäller när Skogsstyrelsen inte kan redovisa vilka kriterier som besluten grundas på. Det känns inte rättssäkert, säger han.

Arter särbehandlas

Beslutet om skyddszonen togs med Artskydds­förordningen som grund. Enligt den är det förbjudet att störa fåglar samt att skada eller försämra deras häckningslokaler. Att använda Artskydds­förordningen som grund fungerar inte enligt Lars. I så fall borde alla fåglar som är med på listan behandlas lika, men det skulle få stora konsekvenser menar han.

–  Att bedriva skogsbruk i södra Sverige skulle i princip bli omöjligt om Skogsstyrelsen tolkade Art­skydds­förordningen på detta sätt. Enligt mig är många av dessa arter som inte är speciellt ovanliga, till exempel tjäder, orre, järpe, trana, spillkråka och gröngöling, säger Lars.

I dagsläget upplever han att det istället ses mellan fingrarna med många av de fåglar som är med på listan och att han har blivit särbehandlat negativt.


 

Skogsaktuellt
redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 11 maj 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste