Social Capitalist Award 

Social Capitalist Award är en utmärkelse till företagar­förebilder som byggt upp verksamheter som bidrar till att lösa samhällsproblem. Företagare som har andra huvud­sakliga mål än lönsamhet. Frågan är om skogsbrukare platsar in i samma kategori eller om de ens borde det? Ytterst handlar det kanske om hur du ser på ditt eget företagande eller hur andra, inte sällan olika myndigheter, ser på dig.

Utmärkelsen kan sägas bygga på jämlika ekonomiska metoder som syftar till att minska de sociala problem som orsakas av kapitalismen, enkelt uttryckt orättvisa. Jag ­tänker­ inte sväva ut i några större tankar kring idén om att kapitalism skapar orättvisa mer än att säga att jag har en avvikande åsikt. Målet med företagsmodellen som Social Capitalist Award belönar är att göra sociala förbättringar snarare än att fokusera på att ”lägga pengar på hög” i klass­isk kapitalistisk mening.


Alla skogsägare är per definition företagare även om vi långt ifrån behandlas som det i alla lägen. Jag får ofta en känsla av att skogsbruksföretagare står vid sidan av alla andra företag på det där lillebrorssättet. En pittoresk liten kompis. Samtidigt är det svårt att ta större plats i samhället när vi skogsbrukare tillhör en företagsgren som räknar med kalkylräntor på två procent. För de flesta företag är kalkylräntor på under tio procent tveksamma

investeringsobjekt.


För att bli lite teoretisk är alla företag en förlängning av dess ägares tankar och idéer kanaliserad genom en slags rättslig konstruktion för att organisera dessa. Hos oss skogsbrukare är våra företag lite mer personliga än många andra skulle jag vilja säga. Oavsett detta är ett företags huvudsakliga uppgift att tjäna pengar oberoende av företags­inriktning. Det betyder inte per definition att alla skogsbruksföretag ska sträva efter vinstmaximering hela tiden. Snarare handlar det om friheten att flexibelt sköta sin egendom på ett sådant sätt att man som ägare kan maximera vinsten om och när man vill eller behöver göra så.


Att driva företag kan även handla om att skapa sysselsättning till sig själv på gården. I stället för att vara anställd med massa externa måsten ordnar man själv sin egen lön. Detta ser vi på flera håll där man även på mindre gårdar kan försörja en familj inte sällan genom att vidareförädla sina råvaror vidare genom exempelvis ett litet sågverk. En annan drivkraft kan vara att skapa sysselsättning till sina barn. Att säkra upp så att nästa generation har en försörjning när de så småningom ska klara sig själva. Gruppen som köper sig en gård för att komma åt jaktmark tycks också öka. Glädjen över att vara företagare kan vara flerbottnad, men jag tror att i de ovan nämnda exemplen täcks de allra flesta företagare in.


Vi har dock både ett internt och ett externt problem med att både vi och även utomstående mer eller mindre behandlar skogsbruk som en hobby och skogsbrukare som utövare av den. En hobby karaktäriseras som något som utövas på fritiden där vinstsyfte saknas även om en hobby kan gå med vinst. Det kan handla om hemslöjd, biodling, trädgårdsodling, jakt, hästsport med mera. I formell mening är skillnaden avsaknad av bokföringsskyldighet och att ett eventuellt överskott beskattas som inkomst av tjänst i stället för inkomsts av näringsverksamhet.


Jag tycker det är viktigt att vi skogsbrukare i alla läger framställer oss som företagare. Riktiga företagare. Det ­skapar­ en större förståelse och tydlighet för det vi gör. För att hugga ner en skog handlar ytterst om att flytta kapital bundet i vedråvara till rörligt kapital på ett konto. Även om skogsbrukare via sina företag löser mängder med samhällsproblem så är detta bara en trevlig bieffekt. Vår primära uppgift är inte att upplåta mark för turistföretagare eller till förmån för det allmänna, att binda kol eller att bjuda på storslagna skogsupplevelser – såvida inte dessa tjänster går att sälja till ett pris vi själva väljer. Vi skogsbrukare är ­primärt kapitalister.

 

Rickard Axdorff
Rickard Axdorff
Tel: 019-16 61 39
E-post: rickard@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 28 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste