Studenter hoppfulla inför framtiden

Uppropet #slutavverkat har visat på en skogsbransch i behov av förändring med sina många berättelser om kränkningar inom sektorn.  Skogsstudenterna Anna-Gebre-Mehdin och Ida Johansson är trots vittnesmålen från branschens kvinnor ändå hoppfulla inför framtiden. 

I kölvattnet av #metoo har frågan om jämställdhet inom skogen aktualiseras mer än någonsin. Initiativet #slutavverkat skapades strax innan jul och innehåller berättelser om upplevelser inom skogsbranschen. Berättelserna vittnar om allt från regelrätta sexuella övergrepp till mer subtila härskartekniker. Detta förvånar inte Anna och Ida som studerar till jägmästare respektive skogsmästare.

– Nej, det var väntat. Det visar att det behövs en förändring och att ingen bransch är förskonad från sexuella övergrepp, säger Ida

– Din kommentar om någons kroppsdel kan kanske upplevas som harmlös, men det är viktigt att komma ihåg att det är sådant som möjliggör större övergrepp, och att det handlar om strukturer, säger Anna som får medhåll av Ida.

– Sexuella övergrepp möjliggörs av strukturer och underbyggs av jargong, säger hon. 

Kvinnor lämnar skogen

De senaste tio åren har allt fler kvinnor sökt sig till skogliga utbildningar och i dag finns det cirka 700 kvinnor med eftergymnasial skoglig utbildning. Däremot finns bara tre fjärdedelar av kvinnorna kvar i skogssektorn, enligt statistik från forskningsantologin Den öppna Skogen. 

– Jag tror många kvinnor känner att de inte passar in i den rätt homogena miljö som råder inom skogsbranschen. Det känns rätt vanligt att kvinnor kommer in på en operativ tjänst, men att dom sedan byter till en mer administrativ tjänst, som inte är lika mans­dominerat. Det känns även som det är en bättre kultur bland underentreprenörer, säger Ida. 

Otrevlig arbetskultur

Majoriteten av de sökande till skogliga utbildningar är män från landsbygden, och skogssektorn har traditionellt haft svårt att locka kvinnor, stadsbor och individer med andra etniska bakgrunder. Enligt Ida förekommer det en macho­kultur på vissa arbetsplatser, med en brysk och sexistisk jargon. 

– På vissa kontor kan det vara en rätt mossig stämning. Skogsbranschen är ibland som en seg, oföränderlig massa. Hela maskineriet behöver skakas om, säger Ida.

Enligt henne och Anna är arbetsplatsernas syn på jämställdhet något som spelar in vid val av jobb och de säger att många undviker skogsbolag med dåligt rykte. 

– Gemensamt för många kvinnliga studenter är att känna oro. Det kanske inte är kopplat till specifika arbetsgivare, utan mer en fråga om hur mycket ska man orka. Vilka konfrontationer man ska ta och inte, säger Anna och fortsätter: 

– Jag skulle inte söka mig till företag som har dåligt rykte när det kommer till jämställdhet. Det känns otroligt viktigt. Människors lika värde är något jag står för och det känns som ett självklart krav på arbets­givaren. 

Utbildningars ansvar

Även SLU måste ta sitt ansvar och tänka igenom gästföreläsningar, enligt Ida. 

Under skogsmästare­utbildningen har det varit få kvinnliga föreläsare. Det är viktigt att de är representerade. Att diskutera genus borde vara en självklar del av utbildningen, säger hon.

Hoppfulla 

Trots att läget i dag inte anses bra känner sig Ida och Anna hoppfulla inför framtiden i skogsbranschen. 

Nu när rösterna har höjts får de aldrig tystas igen. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att få bort de strukturer som gör att kvinnor bemöts på ett annorlunda sätt i sin yrkesroll, säger Ida.

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 13 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste