Förvärvstillstånd på allas läppar

Ordet förvärvstillstånd har flitigt figurerat sedan greven och finansmannen Gustaf Douglas köpte den avlidne fotbolls­spelaren Klas Ingessons skogsfastighet. Vi reder ut vad jordförvärvslagen, som reglerar förvärvs­tillstånd, egentligen säger.

I somras köpte Gustaf Douglas den avlidne före detta fotbollsspelaren Klas Ingessons skogsfastighet Bjärkefall i kommunerna Kinda och Ydre i Östergötland. Den 900 hektar stora fastig­heten fick slutpriset 101 miljoner kronor. Eftersom området är klassat som glesbygd innebär det att köparen måste ha förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen för att kunna få lagfart på fastigheten, något som satt käppar i hjulet för Gustaf Douglas.

Sedan en lång tid tillbaka har vi haft en jordförvärvslag i Sverige som reglerar köp av lantbruks­egendomar, däribland skog. Lagen kom till för att skapa arbetstillfällen och få fler personer att bo kvar på glesbygden. Men lagen ska även se till att bibehålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer.

Smygbolagisering

Det är denna detalj som gjort köpet av Bjärkefall till en tvistefråga. Lokala politiker har sagt att man skulle föredra att marken såldes till lokala entreprenörer och de berörda kommunerna har lämnat in sina yttranden till länsstyrelsen där de kräver att Douglas ska förklara hur byggnadsbeståndet ska se ut och användas samt uppge information om ifall han tänker bosätta sig på gården eller inte. Gustaf Douglas köpte fastigheten som privat­person, men Kinda kommun anser att köpet är en ”smygbolagisering” eftersom finansmannen även äger Boxholms skogar AB där han förvaltar 34 000 hektar mark.

Länsstyrelsen i Öster­götland meddelade i början av oktober att de överväger att avslå Gustaf Douglas ansökan om förvärvstillstånd och anger som skäl att han varken har för avsikt att bosätta sig på fastigheten eller att köpet kommer att främja sysselsättningen i bygden. Vid denna tidnings tryck hade inget beslut ännu fattats.

Detta gäller vid förvärvstillstånd:

  • Jordförvärvslagen innefattar fastigheter som är taxerade som lantbruksenhet och i vissa fall krävs då tillstånd för att få lagfart på ett förvärv eller för att få en fastighetsbildningsåtgärd genomförd. Hur en fastighet är taxerad framgår av fastighetstaxeringsbeviset.
  • Om fastigheten ligger i ett glesbygdsområde måste vissa villkor uppfyllas, exempelvis måste det redovisas om köparen tänkt sig att bosätta sig på fastigheten eller hur köpet kan gynna sysselsättningen på orten.
  • Om du fått en skogsfastighet genom bodelning, arv eller testamente behöver du inte förvärvstillstånd. Om du har köpt fastigheten krävs det ofta förvärvstillstånd. Samma sak gäller vid byte eller gåva.
  • För juridiska personer såsom aktiebolag krävs alltid förvärvstillstånd i glesbygd. Utanför glesbygd krävs tillstånd om en juridisk person köper av en enskild person.  Men för juridiska personer kan tillstånd beviljas om man lämnar annan mark i kompensation eller om fastig­heten är tänkt att användas till något annat är skogsbruk eller jordbruk.
  • Länsstyrelsen kan neka ett förvärvstillstånd, men då krävs att det finns en alternativ köpare till fastigheten som uppfyller villkoren. Vid ett avslag på tillstånds­ansökan, eller om ansökan avser ett fastighetsförvärv i ett område som definieras som glesbygd, kan ”staten bli tvungen att lösa egendomen på begäran från säljaren. Säljaren kan begära inlösen hos länsstyrelsen, inom tre månader efter att avslagsbeslutet trätt i kraft. Staten är då skyldig att förvärva fastigheten för samma köpeskilling och i övrigt på samma villkor som avtalats mellan köpare och säljare, så länge de bedöms som rimliga i det enskilda”.

Källa: Jordbruksverket, Länsstyrelsen Norrbotten

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 november 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste