Gärdsgårdstillverkarna som tänker kvalité

För Jämtgärsgård är arbetet med att lägga slanor och stöttor om varandra i full gång. Från träd till färdig gärdsgård präglas arbetet av en lokal förankring och värnande om traditionellt hantverk. 

Bindning av vidjor. Gärdsgårdarna binds med vidjor av små senvuxna granar som klyvs och ångkokas innan bindning. För bäst resultat vänds den kluvna snittytan inåt vid bindningen.

– Jag är född och uppvuxen här i Sandnäset, berättar Olle Göransson som tillsammans med sin fru Susanne driver företaget Jämtgärsgård. 

Paret har i mer än 20 år drivit företaget som vuxit sig till     Sveriges största gärdsgårdstillverkare, och de sätter upp gärdsgårdar i hela Sverige, Norge, Finland och Nederländerna. Men grundtanken lever vidare, kvalité och genuint hantverk är lika viktigt i dag som när företaget startade. 

Susanne och Olle Göransson driver företaget Jämtgårdsgård.  
Foto: Elin Fries

Historiska koppling

Egentligen startade företaget med att Olle och Susanne gick en kurs i att bygga gärdsgårdar. Gärdsgårdshantverket väckte genast deras intresse och knöt dessutom an till bygdens historia. Det blev också ett sätt att arbeta med råvaran som växte runt knuten vid deras hus. Till en början användes virke från den egna skogen och Olle och en kollega åkte land och rike runt för att montera gärdsgårdarna. Numera har de arbetsgrupper som gör det. Under sommaren och hösten monteras flest gärdsgårdar. 

– Men det känns som om säsongen förlängs allt mer, och nu är vi fortfarande i full produktion, säger Susanne och visar runt i företagets egen smedja där alla beslag och detaljer till gärdsgårdsgrindar tillverkas.

Men även om traditionellt hantverk är viktigt för Olle och Susanne räds de heller inte för att testa nya saker och utveckla nya former. Ett exempel är att de börjat erbjuda färgsättning på gärdsgården.

– Vi såg att det fanns ett behov framförallt hos kunder som har ett mer modernt hus, många vill då ha en gärdsgård som passar in i helhetskänslan för hemmet. 

För de målade gärdsgårdarna tas barken först bort och därefter målas gärdsgården med tjärfärg i olika kulörer. 

– All förädling av gärdsgårdarna och tillverkning av grindar och portaler sker här i Jämtland, berättar Susanne stolt.

– Vi vill tillverka gärdsgårdar som har en så lång hållbarhet som möjligt. Därför använder vi bara riktigt senvuxen gran. För att ha högre kvalité med högre motståndskraft mot röta ska granen inte vara mer än åtta till tio centimeter i diameter och bör helst ha uppemot hundra årsringar. 

Jämtländsk grankvalité

Den typen av virke är det svårt att hitta längre söderut, men även i Jämtland och norröver börjar gärdsgårdsvirket bli allt ovanligare som en följd av modernt skogsbruk.  

– Riktigt bra gärdsgårdsvirke kommer från orörd skog, där ingen gallring skett. Det enskilda trädet ska helst haft lite näring och solljus, så det inte vuxit sig frodigt, säger Olle.  

– I dag röjs den typen av undertryckta granar bort i ett tidigt skede och vi blir tvungna att åka allt längre för att hitta tillräckligt bra virke. 

Han har därför kontakt med de större skogsbolagen som tipsar om det finns något skogsbestånd med äldre, undertryck gran. Därefter kontrolleras diameter och årsringar för att se om det är gärdsgårdsvirke eller inte. 

– Privata skogsägare som har senvuxen gran i sin skog är också välkomna att höra av sig, säger han. 

Att ha   produktionen av gärdsgårdar i Sandnäset är förutom att ha nära tillgång till råvaran ett sätt att skapa arbetstillfällen i hembygden. Susanne pekar ut några hus i byn som tidigare varit post och mataffär, men som nu är nedlagda. I dag har byn Sandnäset inte mer än 20 fasta invånare och varje arbetstillfälle är viktigt.  

–Den lokala förankringen är viktig för oss. De flesta av våra hantverkare kommer från bygden och ett par av våra anställda har varit med oss ända sedan starten, säger hon. 

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 07 november 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste