DEBATT "Brukande av skogen är en nationell angelägenhet"

Skogen är oerhört viktig för svensk ekonomi, jobben på landsbygden och produktion av förnybar energi vilket idag är centralt för att möta klimathoten. Därför är det viktigt att skogsnäringen får rätt förutsättningar framöver, skriver Per Åsling (C), riksdagsledamot och ordförande i Skatteutskottet. 

Per Åsling (C) Riksdagsledamot och ordförande i Skatteutskottet

Skogsnäringen står för 9-12 procent av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Värdet för exporten låg 2016 på 125 miljarder kronor. Drygt 100 000 personer arbetar inom näringen eller är företagare inom branschen. Skogen fyller en viktig roll i en hållbar och långsiktig bioekonomi där den förser samhället med förnybara drivmedel, nya material som ersätter fossila, grön kemi och träbyggnader. För att skogsnäringen fortsatt ska bidra med arbetstillfällen och ett bättre klimat menar Centerpartiet att man måste stå upp för

grundstenarna till ett fungerande skogsbruk. Med det menar vi att värna om äganderätten och att skogen ska brukas men inte förbrukas i linje med nuvarande Skogsvårdslag.

Men nu håller på EU att besluta om ett klimatpolitiskt regelverk som riskerar att slå fel mot den svenska skogen. Det regelverk som nu förhandlas fram, det så kallade LULUCF-regelverket ska standardisera hur man rapporterar utsläpp och upptag av växthusgaser från olika marktyper, som exempelvis åker- eller skogsmark. Den kontroversiella delen i regelverket handlar om hur utsläpp och upptag av koldioxid från just skogsbruksmark ska beräknas.

Kommissionens förslag baserar referensnivån på historiska avverkningsnivåer, vad detta innebär för svensk skogsindustri finns det dock olika uppfattningar om. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket menar att det för svensk del kan betyda en minskad avverkningsmöjlighet med cirka 10 procent, något som skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen.

Skogens upptagsförmåga beror på skogens ålder, när skogen är mellan 20-80 år tar den upp som mest koldioxid, därför är det inte helt rätt att direkt jämföra utsläppen och upptagen från en historisk tidigare period. Därför har Centerpartiet i Europaparlamentet arbetat hårt för att stoppa förslaget om historiska avverkningsnivåer. Men den 11 juli röstade miljöutskottet i Europaparlamentet om LULUCF-förslaget, där man beslutade att i stort behålla kommissionens förslag. Det vill säga att de skogliga referensnivåerna i första hand ska baseras på historiska avverkningsnivåer snarare än på den faktiska skogen som finns.

En minskad avverkningsmöjlighet skulle slå hårt mot svensk skogsnäring men också mot exempelvis klimatsmart träbyggande och biobaserade material. Det skulle även försvåra den gröna omställningen från ett samhälle beroende av fossila material till biobaserade. Centerpartiet menar därför att LULUCF ska bygga vidare på de principer som för beräkning som redan finns idag, det vill säga att beslut och beräkningar inom LULUCF-sektorn ska fattas på nationell nivå i medlemsstaterna.

 

Per Åsling (C)

Riksdagsledamot och ordförande i Skatteutskottet

 

 

Artikeln publicerades fredag den 08 september 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste