Hjälp att få för akut hotad ask

Det är tekniskt möjligt att rädda hotade askar - om än tidskrävande, visar en färsk studie från SLU som visar genom att beskära grenar minst 30 centimeter från nekrosen kan infektionen hejdas.   

Sedan 2015 är ask klassad som akut hotad och det pågår intensiv forskning för hur de kvarvarande träden kan räddas. Att beskära sjuka träd för att stoppa en infektion är en gammal bekämpningsmetod. Men hur långt in i en infekterad gren svampen kan finnas? För att ta reda på det togs bark- och vedprover av forskare på SLU.

– I teorin är det förstås så att om all infekterad vävnad avlägsnas, kommer infektionen att upphöra. Metoden har dock sina begränsningar, inte minst praktiskt. Att identifiera nekroser i ett stort askträd är tidsödande och i princip ogörligt för annat än högt värderade träd, såsom i parker och trädgårdar, eller träd med känt eftertraktade egenskaper som kan användas i förädlingsarbete. För att det alls ska vara värt att beskära trädet måste dessutom den innersta nekrosen vara minst 30 cm från stammen, annars finns risken att svampen redan nått ända in, säger forskaren Michelle Cleary som är en av författarna bakom studien, i SLUs nyhetsbrev. 

Men forskarna varnar för risk för komplikationer i och med att beskärningen innebär en skada som kan underlätta för andra skadegörare att angripa trädet.

– Vår studie visar alltså att det är möjligt, om än tidsödande, att åtminstone temporärt rädda infekterade träd om man beskär dem minst 30 cm från varje nekros och därefter håller snittytorna under uppsikt, säger Michelle Cleary. 

Fakta: Askskottsjuka

Sedan tidigt 90-tal har Europas askbestånd sett en dramatisk nedgång. Orsaken är den ovälkomna gästen Hymenoscyphus fraxineus, en invasiv sporsäckssvamp som härstammar från östra Ryssland och Kina. Där orsakar den ingen skada på värdträdet, den manchuriska asken; den lever i dess blad men börjar bryta ner dem först när de fällts. Troligen introducerades svampen omedvetet till Europa under sent 1980-tal, via någon sorts transport av växtmaterial. Den europeiska asken visade sig vara extremt känslig för svampens närvaro och har alltsedan dess gått kraftigt tillbaka. Svampens sporer infekterar träden genom bladen, och växer sedan via bladvenerna ut i stjälkar och grenar och vidare in i stammen. Nekroser av död vävnad uppkommer fläckvis längs de infekterade grenarna och ger en yttre indikation på infektionens utbredning.

Källa: SLU

Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 06 september 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste