Så här borde fler hyggen se ut

Detta är rubriken på generaldirektören på Skogsstyrelsens senaste blogginlägg. Skogsstyrelsens personal har även på flera håll skrivit debattinlägg om ett enligt dem hårt betestryck. Håller du med?

Hermans blogg:

Bilden är tagen i slutet av juli i ett område i Norrbotten där mjölkörten färgar hyggen rosa samtidigt som rönn, sälg och asp är självklara inslag. Dessutom går där utmärkt att återbeskoga med tall.

En av de allra största utmaningarna i skogen är det mycket kraftiga betestrycket från klövvilt. Den klövviltstam som växt fram från senare delen av 1900-talet är sannolikt större än någonsin tidigare i historisk tid och påverkan på skogen är dramatisk. Skogsstyrelsen har i flera debattartiklar under sommaren påtalat den ohållbara situationen och som vanligt när frågan om balansen mellan betesskador och klövviltstammarnas storlek lyfts så finns det olika uppfattningar; Om själva sakförhållandena, om vad som är rimligt, om vad det får kosta, om vem som bär ansvaret och om vad som behöver göras.

Jag befarar att debatten – som helt säkert kommer att fortsätta – i tilltagande grad ska präglas av det nya naturtillstånd som håller på att etableras. Dels i skogen men också i medvetandet hos många som äger skog, arbetar med skog eller vistas i skogen. Med nytt naturtillstånd menar jag den situation där skogen i stor utsträckning saknar betesbegärliga örter i fältskiktet och där trädslag som rönn, asp, sälg och ek saknas eller är hårt nedbetade. Vi riskerar att glömma att vegetationen på hyggen vid rätt förutsättningar och ett mer normalt betestryck närmast exploderar något år efter avverkningen.

Titta på bilden här ovan! På detta relativt nyupptagna hygge breder ett hav av mjölkört ut sig och det finns gott om hallon och rönnplantor. När såg du som exempelvis bor i Sörmland, Småland eller någon annanstans i Götaland senast ett hygge som detta (ett hygge som då inte hägnats förstås)? I dag är det här en bild som är mycket ovanlig i en stor del av landet och så har det varit under ett par decennier nu. Det är därför jag är rädd att vår uppfattning om vad som är normal betespåverkan gradvis håller på att förändras.

Spelar det då någon roll? Skogen har väl alltid förändrats? Min uppfattning är att det i allra högsta grad spelar roll och att det här är en av skogssektorns allra viktigaste frågor. Förutom de negativa ekonomiska konsekvenserna av skador och nedsatt tillväxt i tallbestånd bidrar betestrycket till att markägarna på många platser i landet väljer att plantera gran – som endast undantagsvis betas av klövvilt – inte bara på marker där tall är ett likvärdigt alternativ utan även på marker där tall vid normalt betestryck växer betydligt bättre. Dessutom utarmas skogarna på sikt genom att vuxna, trädbildande individer av rönn, asp, sälg och ek över stora områden riskerar att bli ovanliga eller saknas med betydande negativa konsekvenser för biologisk mångfald.

Att skogsbruket påverkar skogen är känt för många. Det är något som vi som arbetar med skog systematiskt strävar efter att balansera. Men, att vilt levande hjortdjur både har en stor direkt och indirekt påverkan på skogens sammansättning av olika trädslag är inte lika känt. Det förefaller tyvärr också som många verkar vilja blunda för detta.

Det här är en av våra största utmaningar. Fler hyggen i Sverige borde ha en vegetation som hygget på bilden!

Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 10 augusti 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

När staten övergivit allemansrätten ska den sluta gälla

Svenska staten har slutat bry sig om att allemansrättens skyldigheter att hänsyn och varsamhet ska gälla, men upprätthåller förstås rättigheterna att få inkräkta på andra personers egendom och missbruka denna. Fast när staten inte gör sin del och struntar i brott mot hänsyn och varsamhet, så bör även markägarens skyldigheter upphöra. Kort sagt är det dags att på egen hand upphäva allemansrätten.

Kommentera