Flexiblare grothantering gynnar alla parter

Hur vi bäst hanterar de grenar och toppar som blir kvar när man avverkar i en skog, ur såväl energi- som miljösynpunkt, har Bengt Nilsson vid Linnéuniversitetet undersökt i sin doktorsavhandling.

För att kunna ta tillvara på mer skogsbränsle från skogen i form av grenar och toppar, så kallad grot, är det viktigt att förstå hur hanteringen påverkar kvalité och näringsbortfall. Bengt Nilsson har undersökt  effekterna av två olika typer av hantering av grot.

– Bland mycket annat har jag jämfört den traditionella hanteringsmetoden brunrisskotning – att man låter groten ligga kvar på hygget över sommaren innan man transporterar bort den – med den nyare och till viss del ifrågasatta grönrisskotningen – att man forslar bort färsk grot direkt efter avverkning, berättar Bengt Nilsson i ett pressmeddelande.

Resultaten visar på ett lite bättre bränslevärde med brunrisskotning än med grönrisskotning. Skillnaden är dock väldigt liten och i södra Sverige kan hyggestorkad grot från ett enskilt hygge få liknande värde som färskskotad grot från ett annat hygge.

Barren väl spridda

Vid ett traditionellt grotuttag blir mer än 20 procent kvar i skogen, vilket stämmer överens med Skogsstyrelsens rekommendationer. Vidare är rekommendationerna att merparten av barren från groten bör lämnas kvar, väl spridda på hygget. Syftet med att låta groten torka i högar på hygget är just att den ska torka och släppa ifrån sig barren. Genom att lämna merparten av barren vill Skogsstyrelsen undvika behovet av näringskompensation i form av askåterföring.

Värmeverken vill ha ett så torrt avbarrat material som möjligt eftersom en ökad mängd barr försvårar förbränningen. Frågan är dock hur mycket bättre resultatet blir bara för att groten får ligga kvar i högar på hygget och torka. Det finns ett klart samband mellan torkning och att barren släpper från kvisten, men detta är ingen garanti för att barren inte följer med ut vid skotning, enligt Bengt Nilsson. Inte heller är barrens färg någon bra indikator på att groten är avbarrad.

En viktig slutsats i avhandlingen är att en stor del av barren följer med ut ur skogen trots traditionell hyggestorka. Trots att riset skakas av maskinföraren klibbar det fast vid grenar när det är lite fuktigt och följer då med. Det barr som hamnar mellan skördarhögarna blir visserligen utspritt, men det blir det oavsett hanteringsmetod.

Mängden grot och således näringsämnen som lämnas kvar på hygget påverkas mer av hur avverkningen utförs än när groten skotas ihop, uppger Bengt Nilsson i avhandlingen.

Minskade kostnader

– Om skotning av färsk grot accepteras ger det möjligheter för utveckling av ny teknik, effektivare användning av maskin­resurser över hela året, minskade kostnader, kortare ledtider, samt möjligt ökat grot­uttag från enskilda hyggen. Detta beror främst på att det skulle vara möjligt att utföra grotuttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv.

– Vid hyggestorkning levereras 50–60 procent av groten till värme­verken. Potentialen ökar vid färsk grothantering där 60–65 procent blir levererat.

Detta talar för en tidigare risskotning då mängden grot kan ökas samtidigt som en tidigare plantering efter avverkning förenklas.

Bengt Nilsson är inte heller främmande för tanken att skota rundvirke och grot från samma avverkning med samma skotare. Särskilt på mindre objekt skulle det kunna undersökas om det vore lönsamt att skota med samma maskin.

– Om vi kan vara mer flexibla med tidpunkt och hantering av groten så har vi möjligheter att kapa kostnader och på så sätt hämta grot på fler hyggen. Detta blir lönsamt för både skogs­ägaren och de som köper flisen. Då en flexibel hantering kapar kostnader i form av bland annat mindre flyttkostnader kan skogsägaren också få en högre nettobetalning.

Fotnot: Bengt Nilssons avhandling heter Uttag av skogsbränsle – hanteringens och lagringens inverkan på grotens bränslekvalitet samt biomassaförluster i skogen.

Anders Helgegren
Anders Helgegren
Tel: 073-403 25 20
E-post: anders@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 15 maj 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste