LEDARE: Vad ska Vi med Sveaskog till?

Svaret på denna fråga är avhängigt vilka som menas när man säger Vi. För inte sällan gör olika personer, grupperingar, politiker och företag anspråk på vad Sveaskog ska användas till.

För att bättre förstå nuläget är det bra att känna till Sveaskogs bakgrund. Sveaskog ägs helt av svenska staten och bildades av tidigare statliga Domänverket AB som ägde både den statliga produktionsskogen och den skyddade statsägda skogen. När ombildningen skedde fördes den skyddade skogen över till Naturvårdsverket och länsstyrelserna, medan ägandet av produktionsskogarna övergick till Sveaskog AB.

Vi som ägargrupp är per definition alla medborgarna i Sverige, en långt ifrån homogen grupp. Beslutet om hur Sveaskog långsiktigt ska förvaltas är lagt i händerna på dem som får flest röster på valdagen. I vallokalen är det dock oftast mer ideologi än sakpolitik som avgör vilken lapp Vi stoppar i valurnorna. Där och då är mer eller minde skatt viktigare än styrning av ett statligt bolag.

Den övergripande frågan är om staten ska äga ett företag som är verksamt på en i övrigt någorlunda fungerande marknad. Det är egentligen en ideologisk fråga som saknar ett riktigt svar och Sveaskog är inte unikt. Det finns totalt 49 stycken statliga bolag. Det som gör Sveaskog lite unikt är dock att företagets produktionsmedel, skogsmarken, fått fler användningsområden de senaste åren. Man talar om ekosystemtjänster, vilket skapar användningskonflikter inom gruppen Vi. Jag tänkte här beröra några av dem.

Vi-gruppen som är aktörer inom skogsbranschen borde kräva att Sveaskog agerar och tillåts agera som ett privat företag, det vill säga att det vinstmaximerar. Det betyder strikt att om en kund inte kan betala det pris som önskas blir det ingen affär, alldeles oavsett vilken typ av tjänst man önskar. Få personer skulle nog kräva av SAS att få åka gratis, gå på Kungliga Operan utan att betala eller skicka paket med Green Cargo utan avgift.

Vi-gruppen som mottagare av Sveaskogs vinst uppskattar naturligt de pengar som trillar in i skattekistan. Som medborgare funderar jag på om inte statens bundna kapital kunde användas på ett bättre sätt för att öka avkastningen. En avkastning som inte är något att skryta med.

Vi-gruppen som turistföretagare vill ha mer av produktionsmedlen. Det handlar inte bara om gratis tillgång till Sveaskogs mark och möjlighet att påverka deras skötselmetoder, det handlar även om skyddszoner, buffertzoner, leder, parkeringar, vägar, reservat med mera. Men om turism i andra sammanhang framställs som den bransch som ska bygga Sverige stark igen, den nya TEKO-industrin, borde det väl finnas betalningsförmåga?

Vi-gruppen som intressenter av bytesmark i stället för pengar som ersättning hävdar ofta att Sveaskog ska ställa upp med mark. Varför då? Om Sveaskog ska vara ett ”riktigt företag” finns ingen anledning för dem att frivilligt byta bort mark.

Den naturskyddande falangen av Vi-gruppen vill avsätta större delen av Sveaskog till reservat. Det är ett helt möjligt framtidsscenario om ingen opponerar sig. För statskassan är det knappt märkbart. Antingen höjer man skatten lite eller så effektiviserar man. Att staten tappar värdet av marken är knappt märkbart i balansräkningen.

Vi-gruppen som i politikerskrået använder Sveaskogs mark i syfe att vinna röster inför nästa val. Man blir poppis om man ger bort en skog. Politiker har dessutom svagare incitament att genomföra kostnadsbesparande och produktivitetshöjande åtgärder eftersom det kan missgynna dem själva i nästa val.

Så länge Sveaskog är ett företag ska det agera som ett sådant. Strikt affärsmässigt. För oss skogsbrukare är det viktigt att vi inte har ett företag på en ganska fri marknad som lullar runt och tvingas till mindre begåvade val.

För oss med eget skogsbruk, där Vi är samma sak som jag, blir det bekymmer när det råder oklarheter kring vad Sveaskog är för konstruktion. Eftersom Vi just nu behandlar Sveaskog som ett mellanting mellan företag och allmänhetens fria åkning innebär det att detta förhållningssätt även drabbar oss privata skogsägare. Allmänheten tar för sig och enskilda jag har inte förmåga att skydda sin verksamhet när Vi:et tar för sig.

Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 29 mars 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste