Anpassa skogsbruken efter ekosystemet och klimatets ramar

REPLIK: Mårten Bendz förespråkar att hugga ner reservaten för klimatets skull. Bendz visar inte någon förståelse för det livsviktiga värdet av biologisk mångfald.

Det menar Elin Götmark som är talesperson för Skydda Skogen i en replik replik till Mårten Bendz tidigare debatt där Bendz skriver att de många reservaten är ett klimatproblem.

 

Mårten Bendz förespråkar att hugga ner reservaten för klimatets skull. Först ska naturligtvis sägas att han inte visar någon förståelse för det livsviktiga värdet av biologisk mångfald, inte minst för att artrika ekosystem bättre står emot klimatförändringar. Men helt bortsett från det hänger hans argumentation inte samman.

Han säger: "I veden lagras kolet som kan behållas lagrat länge, till exempel i hus byggda av trä." Precis, och kol lagras också länge i gamla naturskogar, både i veden och marken. När det gäller inlagringen i träprodukter, så kan kol lagras där. Men 80 procent av det som skördas i den svenska skogen blir kortlivade produkter som snabbt hamnar i atmosfären. En stor del är pappers- och massaprodukter där dessutom mycket energi används i tillverkningen (skogsindustrin står för 20-25 procent av Sveriges energianvändning). Faktiskt är CO2-utsläppen från skogssektorn dubbelt så stora som alla andra sektorer tillsammans! (Siffror från SCB, Naturvårdsverket och Riksskogstaxeringen.) I industrins ögon kompenseras detta av att skogens tillväxt är större än utsläppen från skogssektorn, men skog skulle växa även om inga människor fanns.

Jag vill alltså fråga hur Bendz ställer sig till klimateffekten av pappers- och massaprodukter, som han inte nämner? De flesta skulle nog hålla med om att vi har mer av dessa än vad som behövs för att tillfredsställa människans grundbehov. Jag förstår att skogsindustrin vill sälja papper och förpackningar, men att göra det med klimatargument är helt enkelt greenwashing.

Träprodukter kan fungera som kollager, men principen "ju fler desto bättre" gäller inte nödvändigtvis. Ett trähus som stått sedan 1800-talet är ett bra kollager. Men om någon river ut ett tio år gammalt kök och sätter in ett nytt har ingen klimatvinst gjorts.

Min andra fråga till Bendz rör "tipping points". IPCC varnar för att vi inte får överskrida vissa tröskelvärden för CO2 i atmosfären eftersom återkopplingsprocesser då kan göra klimatförändringarna oåterkalleliga. Ett flertal modelleringsstudier som jämför skogsbiobränslen med olja drar slutsatsen att det tar ca 100 år innan skogsbiobränslen har en bättre klimateffekt än olja. Att bränna ved är alltså att tänka att det är okej att öka koldioxidhalten nu, bara det kompenseras om 50-100 år. Sett på ett annat sätt: ett intensivt brukat skogslandskap har en låg medelålder och innehåller alltså totalt sett mindre lagrad kol än om det bestod av gammal skog. Det tar lång tid för skogen att åldras och få ett stort kollager igen. Som vi såg ovan är det inte mycket trä som lagras långvarigt i träprodukter, så under tiden är det mesta av den koldioxiden ute i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.

Så: vad anser Bendz om risken för att nå farliga tröskelvärden på CO2? Är den risken värd att ta? Eller ska vi snarare försöka skära ner så mycket som möjligt på både olja och skogsbiobränslen?

Förmodligen handlar motståndet mot detta mycket om ekonomi, vars perspektiv är mer kortsiktiga och därför framstår som viktigare. Men klimatet är ett system vars lagar vi inte råder över. Ekonomins spelregler däremot är socialt konstruerade och går att förändra. Även om det är svårt så är det nödvändigt.

 

Elin Götmark

Talesperson för Skydda Skogen

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 16 januari 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste