Sköt skogen rätt för bästa ekonomi

Det största misstaget man kan göra när det gäller hur skötseln av skogen påverkar den slutgiltiga ekonomin för fastigheten är att försumma röjningen, men den viktigaste åtgärden är att välja förädlat material. Det anser Johan Sonesson på Skogforsk.

 

Johan Sonesson, forskare på Skogforsk, ger tips och råd om hur man bäst sköter sin skog för bästa ekonomiska utfall. Foto: Pia Gyllin

Det finns flera delar i hur man sköter sin skog som påverkar ekonomin, men att välja förädlade plantor och att röja ordentligt är de absolut största. Och det gäller att komma ihåg att när det gäller ekonomi och skogsskötsel är det få investeringar som är kortsiktiga.

– Skogsbrukande är långsiktigt. När man ska investera kostar det ju pengar i dag som kommer att ge pengar någon gång i framtiden, säger Johan Sonesson, forskare på skötsel och miljö på Skogforsk.

Dessutom är anledningen till ägandet av skog olika.

– För en del människor är skogen ett livsprojekt och att lämna över en välskött skog till sina barn och barnbarn. Andra ser det mer som en pensionsförsäkring som de ska leva gott av på ålderns höst.

Oavsett anledning finns ett par punkter man bör tänka på för att få bästa möjliga ekonomi på fastigheten:

 

Välj förädlat material

– Det viktigaste är att välja förädlat material. Det kostar nästan inget extra och det är väldigt lönsamt på sikt, konstaterar Sonesson.

Ränta

Hur man ser på tid och pengar är också viktigt.

– Kan jag avvara pengar i dag för att få högre inkomster i framtiden? Detta brukar man uttrycka som ett räntekrav, där olika skogsägare kan vara väldigt olika beroende å ekonomisk situation. En del har en amorteringsränta för att man till exempel har köpt ut ett syskon medan en del är skuldfria – och då kanske man hellre åker på en jordenruntresa än investerar i skogen, säger Sonesson. 

Röjning

Hur man sköter sin ungskog är oerhört viktigt.

– Röjning är viktigt och många skogsägare röjer för lite, för sent eller inte alls. Kalkyler visar att om man planerar sin röjning så tjänar man in kostnaden i nästa steg som är gallring: man får ut större stammar och därmed ett större netto. Skillnaden på att få ut ett par tusen eller gå plus minus noll, eller i värsta fall gå back, vid gallringen kan vara hur man röjt tidigare. Det är ett väldigt kortsiktigt tänkande att inte röja, säger Sonesson.  

– I röjningen bestäms den framtida kvaliteten, särskilt när det gäller tall. Om man har en tät självföryngring eller sådd, kan man röja i flera steg, kanske två-tre gånger, då höjs timmerkvaliteten. Om man inte röjer alls blir det ofta så att björken tar över tallen och då var det ju bortkastade pengar att man köpte förädlade plantor. 

I Skogforsks webbtjänst Kunskap direkt www.kunskapdirekt.sekan man skriva i uppgifter för att få fram siffror på vad en röjning skulle ge rent ekonomiskt. På en fastighet i Mellansverige där man har planterad tall skulle skillnaden mellan att röja till 2 000 stammar per hektar jämfört med att inte röja alls kunna bli 2 000 kronor.

– Röjningskostnaden skulle bli 2 000 kronor och bruttovinsten skulle bli 4 000 kronor. Det ger en nettovinst på 2 000 kronor med ett nuvärde på två procent ränta vid röjningstillfället.

Rykten om nya maskiner som kan hantera oröjd skog ska man inte tro blint på, menar Johan Sonsson.

– Det har varit i media att om man inte röjer nu så spelar det ingen roll eftersom det kommer att finnas maskiner som klarar av att ta ut mycket den dagen det är dags att gallra ändå. Grejen är att det sa man för tio år sedan också. Det pågår en utveckling, men det finns inga färdiga maskiner ännu.

Gallring

När det är dags för gallring har man den skog man har, man kan inte påverka så mycket längre.

– Däremot kan man välja hur mycket man tar ut. Tar man ut mycket i gallring minskar tillväxten en tid och man får större risk för snöbrott. Använd en gallringsmall för att hamna rätt. Även sådana finns på websidan Kunskap Direkt, tipsar Sonesson.

Gödsling

En åtgärd som ger effekt är att gödsla, men i dagsläget är det vanligast att det är bolag som gör det snarare än privatpersoner.

– Man gödslar åtta-tio år innan slutavverkning. Det är en konkret kostnad, men har man pengar att lägga är det en ganska säker investering. Det är säkrare att ha pengarna där än på börsen, men å andra sidan är pengarna låsta i tio år innan det är dags att avverka.

Skogforsks kalkyler visar till exempel att i ett tallbestånd i Norrbotten kan kostnaden per hektar vara 2 050 kronor och nettonuvärdet var 3 706 kronor per hektar vid gödsling tio år innan avverkning.

Olika regler gäller för gödsling beroende på var i landet man befinner sig, men i Norrland där gödsling är tillåtet kan det ha god effekt.

– Markerna är magrare där än längre söderut och dessutom är det ett större kvävenedfall i södra Sverige. Vid gödsling får man ut mellan 15 och 20 kubikmeter mer virke i Norra Sverige. I Götaland lite mindre, kanske mellan 10 och 15 kubikmeter mer.

Tidpunkten för slutavverkning

Den sista punkten på Johan Sonessons lista är tidpunkten för slutavverkning.

– Det är ett ekonomiskt beslut det också. Den ekonomiska teorin är att man ska avverka så att man maximerar nuvärdet av beståndet. När tillväxten stannar av är det dags att avverka. Detta sammanfaller ofta med de vanliga omloppstiderna som rekommenderas, till exempel i en skogsbruksplan. Men här betyder markägarens räntekrav också en del: högt räntekrav ger lägre omloppstid och vice versa. När nuvärdet är på topp är det en rätt flack topp under ett antal år, så man kan spela på det här hur man tror att virkesmarknaden utvecklar sig inom några år, berättar han.

– Många avverkar när priserna är höga och väntar med att avverka när det är lågt. Det är en bra strategi, men man kanske hade tjänat mer på att vänta ett par år till istället för att avverka direkt när priserna börjar stiga. De kanske fortsätter att gå upp ännu mer. Men de kan ju också gå ner, framtiden är alltid osäker, särskilt när det gäller konjunkturen, avslutar Johan Sonesson.

 

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 61 43
E-post: pia@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades måndag den 18 januari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste