Positiva skogseffekter av klimatavtalet

När klimatförhandlingarna i Paris avslutades i december betonades skogens betydelse när världens ska ställa om till ett minskat fossilberoende. I och med det nya klimatavtalet kan skogsbranschen få ett skjuts framåt, hoppas man på Sveaskog.

PO Wedin, vd Sveaskog.
Foto: Sveaskog

På klimatmötet COP21 i Paris enades195 länder om ett globalt klimatavtal där skogens betydelse underströks i och med omställningen till ett minskat beroende av fossila bränslen. Bland annat fattades beslut om skydd och hållbart brukande av tropisk skog, och nu finns ett nytt regelverk inom REDD+ som ger stöd till utvecklingsländer för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser inom skogssektorn.

– Vi är nöjda med avtalet. Det innehåller formuleringar som för första gången tydligt lyfter fram skogsbrukets klimatpositiva effekter. Signalvärdet är tydligt både till näringsliv och till politiker, säger Sveaskogs vd PO Wedin i ett pressuttalande och fortsätter:

– Svenskt näringsliv vågar nu ta ytterligare ett kliv framåt i den så kallade bioekonomin. Vi ser en stor potential i inte minst förpackningsindustrin, drivmedelsproduktion och framförallt byggnation i trä. Skogsbaserade produkter kan helt enkelt fasa ut fossila material. Min förhoppning är också att anslagen till forskning, utveckling och innovation kring skogsbaserade produkter kan öka i kölvattnet kring avtalet.

Begreppen rörs ihop

Under 2015 har världen drabbats av omfattande skogsbränder som bidragit till utsläpp av koldioxid. Avskogningen fortsatte vara ett problem i framförallt Amazonas, Indonesien och i delar av Afrika. Men det finns positiva nyheter också: skogsarealerna ökar i vissa delar av världen.

Tomas Lundmark, professor på Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

– Ibland rörs begreppen i debatten om skogen ihop. Människor riskerar att tro att avskogning är ett generellt och globalt problem. Så är det inte, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU och verksam i forskningsprogrammet Future Forests, i en intervju på Sveaskogs hemsida.

Där tar han Sverige som exempel och menar att eftersom skogen här redan inne i ett brukat system, plus att vi har ungefär lika mycket skog i alla åldrar som går att skörda varje år, gör skogen nytta hela tiden.

Det som ofta missas i debatten, menar Tomas Lundmark, är att man nästan bara pratar om kolförråden.

– Man måste titta på koldioxidbalansen i sin helhet. För att förstå skogens roll i klimatarbetet bör man vidga analysen till att omfatta skogsbruket i ett större perspektiv, säger han i intervjun där han påpekar att det blir fel om man fokuserar på enskilda åtgärder i enstaka skogsbestånd för att dra slutsatser om växthusgasutsläpp.

Tre viktiga faktorer

På kort sikt och lokalt skulle det vara bra att lämna skogen orörd och låta den ta upp och lagra koldioxid från atmosfären, säger Lundmark i intervjun - men påpekar även att man då missar att ta hänsyn till tre väsentliga faktorer:

  • När träden slutar att växa tar de inte längre upp koldioxid. När de dör börjar de istället att avge koldioxid. Skog som inte växer kan med andra ord inte göra ytterligare klimatnytta.
  • En tät och gammal skog löper större risk att drabbas av bränder och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd.
  • Om skogen inte brukas går vi dessutom miste om det som kallas substitution: att skogen används till att framställa biobränslen som ersätter fossila motsvarigheter, för att ta ett exempel, eller att stål och betong ersätts av träbyggnader.

Tomas Lundmark menar att en obrukad skog på sätt och vis är detsamma som att ignorera klimatfrågan.

– Att inte bruka skogen är att exportera miljöproblemen in i framtiden. Först och främst måste vi konstatera att skogen används och gör enorm klimatnytta i Sverige redan i dag. Vi får mycket bioenergi från skog. Om vi inte hade haft skogen skulle de fossila utsläppen vara nästan dubbelt så höga. Men vi kan inte nöja oss med det vi redan gör, säger han i intervjun med Sveaskog.

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 januari 2016

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste