Skogsklippare – ett utdöende släkte

För några år sedan gick debatten het om ”skogsklipparna” – personer som utnyttjade kryphål i lagen för att bedriva ett oansvarigt, kortsiktigt skogsbruk där de ägnade sig åt att köpa billiga fastigheter i glesbygd, snabbt avverka dem och sedan strunta i återväxten.
Men nu har ändringar i lagstiftningen satt stopp för klipparnas lukrativa affärer.

Snabba klipp från skogen är ovanligt idag. Men på 1990-talet klassades var tionde skogsförvärv på öppna marknaden som exploaterande förvärv. Foto: IStockphoto/Montage: Malin Strandli
Flera lagändringar gjordes under 2005 för att stoppa skogsklippare som utnyttjade kryphål i skogsvårdslagen och jordförvärvslagen. Till det kom nyligen den nya lagen mot penningtvätt. Och i dag är ”klipparproblematiken” i princip obefintlig.
– I norra Sverige ser vi en stor förbättring, säger Johan Nordin, mäklare på LRF Konsult i Östersund.
Men det är inte bara lagstiftning som är orsaken. Flera andra faktorer medverkar också för att stoppa klipparna.
– Prissättningen gör det svårare för skogsklipparna att gå in och förvärva, säger han. Och ju mer det skrivs i media om dem som är oseriösa, desto färre är det naturligtvis som vill sälja till dem, säger han.

Affärsmässig investering
Inte heller Dennis Sandberg, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Norra Västernorrland tror att problemet med skogsklipparna är särskilt vanligt idag.
– Det finns ibland en skeptisk inställning på landsbygden till personer som kommer utifrån och köper stora skogsarealer. Benämningen ”klippare” kan väl dyka upp i diskussionen, men jag ser inte det sambandet. De allra flesta sköter sig bra. I vissa fall kanske till och med bättre än någon som bor på fastigheten. De anlitar ofta skogsbolag som sköter skogen åt dem på ett bra sätt och ser skogsägandet som en långsiktig, affärsmässig investering, säger Dennis Sandberg.

Luckor i lagen
Skogsklipparna utnyttjade kryphål i lagen för att tjäna snabba pengar på skogen, något som inte sågs med blida ögon av dem som värnade ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk. En lucka i lagstiftningen bestod i att den nye ägaren genom köpekontraktet kunde få tillgång till en fastighet i glesbygd, snabbt börja avverka och sälja fastigheten vidare innan han eller hon fått förvärvstillstånd. Den här luckan i skogsvårdslagen täpptes till i och med en lagändring den 1 juli 2005 som innebär att den nye skogsägaren inte får börja avverka förrän han skaffat ett förvärvstillstånd från länsstyrelsen. Ansökan om förvärvstillstånd innebär att länsstyrelsen prövar om köparen är lämplig, och undersöker bland annat om det finns andra intresserade köpare på orten, och i vilken utsträckning köpet gynnar sysselsättningen på orten.

Bosättningskravet borta
En annan lucka som fanns i lagstiftningen var att den nye ägaren tidigare kunde göra ett bosättningsåtagande för att få ett förvärvstillstånd. Denne skrev ett avtal med länsstyrelsen om att han eller hon tänkte bosätta sig på fastigheten och fick sitt tillstånd. Problemet var att klipparna sedan struntade i att bosätta sig på platsen.
– Det fanns fastigheter där det bara stod en brevlåda ute vid vägen, det fanns ingen bostad ens, berättar Gunnar Nordin, handläggare på länsstyrelsen i Västernorrland.
Och myndigheterna hade svårt att stävja fusket. Bosätt­nings­åtagandet togs därför bort för att ersättas av ett tillståndsförfarande.

Normbildande beteende
En studie som redovisades på 1990-talet visade att ungefär tio procent av förvärven av skogsfastigheter på den öppna marknaden då var föremål för exploaterande avverkning, vilket motsvarade 100-150 fastigheter per år. En enkätundersökning som skogsvårdsorganisationen gjorde i början av 2000-talet visade att omfattningen var något mindre än så.
Men även om klipparna inte var många, så fick de stort genomslag i massmedia och den allmänna debatten. Från myndighetshåll fanns farhågor om att klipparnas beteende skulle ge ringar på vattnet med dåliga och försenade återväxter och slutavverkning av ”omogen” skog som följd.
– Det fanns en oro för att klipparnas beteende skulle bli normbildande och att många skogsägare skulle bli negativa till att följa skogsvårdslagstiftningens krav när andra slapp undan, säger Jörgen Ringagård, lagspecialist på Skogsstyrelsen.

Ingen avverkning före tillträde
– Innan lagändringen kom till stånd hände det att vi rekommenderade säljare att vara försiktiga eller välja en annan köpare om denne inte kunde redogöra för sin finansiering eller ville göra avverkningar innan tillträdet för att delfinansiera köpet. I vissa fall var risken uppenbar att säljaren kunde hamna i en besvärlig situation, säger Johan Nordin på LRF Konsult.
Även om risken inte är lika stor idag att råka i skogsklipparnas händer, råder Johan Nordin att man alltid bör anlita professionell hjälp när man säljer en skogsfastighet.
– Det är också viktigt att ha en aktuell skogsbruksplan som beskriver fastighetens egenskaper och ekonomiska värde.

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se



► Testa dig själv
Du kan vara en skogsklippare om du…
… gör en omfattande avverkning utan återväxtåtgärd inom tre år.
… gör en omfattande avverkning och därefter uppger att du ändrat markanvändningen och sedan inte utnyttjar marken.
… gör en omfattande avverkning och inte redovisar virkesintäkterna eller momsen.
… gör en omfattande avverkning och säljer fastigheten innan du gjort en återväxtåtgärd.
… gör en fastighetsbildning som leder till ändrade brukningsenheter och större avverkningsmöjligheter.
… säljer till en närstående person, vilket leder till ändrade brukningsenheter och större avverkningsmöjligheter.
… gör en omfattande avverkning, där hela eller näst intill hela den maximalt tillåtna arealen enligt skogsvårdslagen föryngringsavverkas.
Källa: Skogsstyrelsen


► 5 frågor får svar
Vad är en skogsklippare?
”Skogsklippare” är ett medialt uttryck som oftast används om nya skogsägare som genom stora avverkningar får kritik av grannar eller media. Myndigheterna undviker uttrycket och pratar istället om ”exploaterande förvärv” som är ett snävare begrepp.

Vad är ett exploaterande förvärv?

Ett exploaterande förvärv innebär att skogen utnyttjas kortsiktigt. Syftet är att exploatera all avverkningsbar skog och inte genomföra återväxtarbetet. Det kan också klassas som exploaterande förvärv om fastighetsägaren bryter mot jordförvärvslagen eller skattelagstiftningen, till exempel inte redovisar virkesintäkter och moms på rätt sätt.

Var går gränsen mellan en omfattande avverkning och ett exploaterande förvärv?
Även en seriös köpare kan vara tvungen att göra en stor avverkning i samband med att han köper en fastighet. Görs bara återväxtåtgärderna inom tre år betraktas avverkningen inte som ett exploaterande förvärv.

Är det olagligt att vara skogsklippare?
Ibland, men inte alltid. Det är till exempel fullt tillåtet enligt Skogsvårdslagen att göra en omfattande avverkning och därefter sälja fastigheten vidare före en återväxtåtgärd eller att bilda brukningsenheter som ger större avverkningsmöjligheter. Ett ”exploaterande förvärv” bryter inte heller nödvändigtvis alltid mot lagstiftningen.

Finns det skogsklippare idag?
Det vet man inte. Men det verkar som om mycket av klipparproblematiken minskat tack vare ändringar i lagstiftningen. Debatten kring skogsklipparna är idag i det närmaste obefintlig och problemet är inte något som längre diskuteras på vare sig Skogsstyrelsen eller länsstyrelser, enligt Skogsaktuellts källor. Inga kända fall har heller uppmärksammats av media på senare år.

Källor: Skogsstyrelsens PM ”Exploaterande förvärv av skogsfastigheter”, Jörgen Ringagård, lagspecialist på Skogsstyrelsen, Dennis Sandberg, skogskonsulent i distriktet för Norra Västernorrland Skogsstyrelsen, Gunnar Nordin, handläggare på länsstyrelsen i Västernorrland, Johan Nordin, mäklare på LRF konsult i Östersund och Carl Johan Jürss, chefsmäklare på LRF konsult.
Artikeln publicerades måndag den 25 januari 2010

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste