Nyhet från Skogsaktuellt 2013-12-16

Torsburgen - unik mitt i katastrofen

I juli 1992 låg det ett rosagrått moln över Torsburgen på Gotland. En brand som rasade i flera dagar ödelade 1 000 hektar – mark som i dag har en helt unik fauna.

Rolf Niklasson var en av många som var på plats vid Torsburgen när branden rasade 1992. I dag är naturen i området fortfarande påverkad av brandens härjningar – och kommer att vara för lång tid framöver. Foto: Pia Gyllin

Den stora branden lever kvar i många gotlänningars minne. Rolf Niklasson var en av öborna som var med och högg brandgator och hjälpte brandkåren. Han jobbade vid den tiden för Skogsstyrelsen, dåvarande Skogsvårdsstyrelsen.

– När man kom dit på lördagsmorgonen var det en konstig känsla, det låg som ett rosagrått lock över området. Det var elden som speglade sig i något dis – och så skulle man rakt in i det. Det var otäckt, minns Rolf när han guidar i den del av skogen uppe på Torsburgen där branden startade.

Vitmåran trivs på de områden som blev mest eldhärjade. Det var också det första som började växa efter branden, minns Rolf Niklasson. – Jag har aldrig sett dem så vita som när de stack upp mitt i allt det svarta.

Minst 100 år

Torsburgen var naturreservat innan branden, men efteråt utökades området till att även innefatta mark nedanför upphöjningen. I dag är det en unik miljö uppe på platån.

– På vissa ställen kan man inte se att det har hänt något, medan andra.., avbryter Rolf sig själv medan han tittar ut över landskapet som är helt olikt något annat.

– Tallarna som växer på de delar som inte drabbades är bara 15 meter max och de är några hundra år. Det här har aldrig varit väldens mest produktiva skogsmark, och när förnalagret brann bort kan man räkna ut med arm­bågen att förutsättningarna blev ännu sämre.

Drygt 20 år efter branden har växtligheten ändå börjat repa sig, men den har fortfarande lång väg att gå.

– Innan vi är tillbaka i det skick som det var innan det brann pratar vi om minst hundra år, säger Rolf.

Återplanterat träd

Skogsstyrelsen gjorde ett flertal försök i områden nedanför platån, den så kallade burgen, där man planterade björk, tall, österrikisk svarttall och lärk. Man startade våren 1993.

– Björken borde inte växa särskilt bra – men det gör den! säger Rolf.

Att man valde svarttall berodde delvis på att den är mer tolerant mot hög kalkhalt och att det blir mycket förna av trädets långa barr.

Flera markägare satte igång med planteringar och på vissa håll har dessa utvecklats bra, berättar Rolf som säger att man där inte ser så många spår efter branden.

– Men på de grundaste markerna eller där all förna försvann är det naturligtvis sämre utveckling. Där är det som uppe på burgen fråga om något eller flera hundra års perspektiv, avslutar han.


► Torsburgen
Torsburgen är en av Gotlands mäktigaste inlandsklintar och en av Europas största fornborgar. Torsburgen ligger i Kräklingbo socken på östra Gotland. 
Platån uppe på Torsburgen är cirka 1,2 kvadratkilometer. Den högsta punkten ligger drygt 71 meter över havet. Mot väster, norr och öster avgränsas Torsburgen av 10-25 meter höga stup.


► Branden
Skogsbranden på Gotland 1992, även kallad Kräklingbobranden, inträffade tidigt på morgonen den 9 juli 1992 då det började brinna i skogen på den södra delen av Torsburgen.
Branden krävde inga människoliv men utvecklades till en av landets största skogsbränder. Efter ett dygn, på morgonen den 10 juli, var branden en kilometer bred och cirka fem kilometer lång. Skogsbranden omfattade ett område på drygt 1 000 hektar, varav cirka 740 hektar produktiv skogsmark i områdena i främst Kräklingbo och Gammelgarn. 41 markägare drabbades. Den totala kostnaden för räddningsinsatsen beräknas till cirka 18,5 miljoner kronor.


Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@skogsaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på skogsaktuellt.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

Kommentarerna granskas innan publicering, vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar måste uppge namn samt en korrekt e-postadress. Signaturen publiceras på hemsidan och i tidningen.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Skogsaktuellts tryckta upplaga.

Skriv SA i rutan

Tipsa någon om denna artikel »

Inte så rosenrött I Skogsbarometern 2014 är tongångarna bland skogsägarna betydligt positivare än förra året: över hälften anser att lönsamheten i är tillfredsställande. Man tror även att virkespriserna och värdet på skogsmark kommer att stiga. Riktigt så soligt ser dock inte experterna på framtiden. KommenteraPublicerad 2014-12-21 Södra sänker priset på talltimmer och klensortiment Södra sänker priserna för talltimmer och klentimmer. Sänkningen är en anpassning till lägre marknadspriser på färdigvara, uppger man. KommenteraPublicerad 2014-12-20 "Sunt paranoid" LEDARE. Var på din vakt. Vakta din tunga. Välj din motståndare varsamt. Vi lever i ett land där det är värdefullt att vara lite paranoid. Sverige är inte helt rättssäkert. De som drabbats vet, de som inte drabbats lever ännu i den falska trygghetens land. KommenteraPublicerad 2014-12-19 Höj inte skogsindustrins koldioxidpris DEBATT. Den rödgröna regeringen har annonserat att man från och med den 1 januari 2016 kommer att avskaffa vissa undantag från koldioxidskatten som bland annat skogsindustrin drar nytta av. På pappret ser det ut som en vinst för en riktig och enhetlig klimatpolitik, men sanningen är den motsatta. Svensk koldioxidskatt är för hög och snarare borde fler företag och konsumenter få en sänkning, skriver Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet. KommenteraPublicerad 2014-12-19 13 län nära ett eller flera miljömål 13 län är nära att nå något eller flera av Sveriges miljökvalitetsmål. Ett av de mål som dock inte nås - i något län - är Levande skogar. Det visar årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen. KommenteraPublicerad 2014-12-18 Bristen på förädlat granfrö kan mildras I dag råder brist på förädlat granfrö i stora delar av södra Sverige, men nya forskningsresultat visar att förädlad gran kan flyttas och användas över större områden än man tidigare trott. KommenteraPublicerad 2014-12-17 Ungskogsgödsling kräver rätt sorts granar Nya rön från Skogforsk visar att det krävs ett speciellt genetiskt urval av granar för att optimera tillväxten vid behovsanpassad gödsling av ungskog. KommenteraPublicerad 2014-12-17 Experten: läge för bra fastighetsaffärer Den som gör en grundlig analys av pris, virkesförråd och andra värden kan just nu göra bra klipp på fastighetsmarknaden, menar Skogssällskapets fastighetsexpert. KommenteraPublicerad 2014-12-17 Snytbaggarnas matvanor kan användas emot dem När plantor behandlats med ett naturligt växthormon äter snytbaggarna kortare stund på dem. Detta är en lovande metod att öka plantornas chans att överleva, menar SLU. KommenteraPublicerad 2014-12-17 Revolutionerande metod att bedöma skog Nu finns möjlighet för skogsägare att överblicka sin skog hemma vid skrivbordet. Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tagit fram digitala kartor med skoglig grunddata för större delen av landets skogsklädda yta.
 – Med hjälp av data från laserskanning visas exempelvis fastigheters skogsvolym, trädhöjd, medelhöjd, grundyta och biomassa, säger projektledaren Svante Larsson, Skogsstyrelsen.   
KommenteraPublicerad 2014-12-17
17 miljoner till brandforskning Skogsbranden i Västmanland hade förödande effekter på miljön och stor påverkan på boende i kringliggande samhällen. Nu har forskningsrådet Formas beviljat 17 miljoner kronor till forskning om brandens effekter. KommenteraPublicerad 2014-12-16 Bra tryck inför nästa års SkogsElmia Intresset är rekordstort för nästa års SkogsElmia. Med bara ett halvår kvar är redan hälften av platserna för utställare bokade. KommenteraPublicerad 2014-12-16 13 000 hektar drabbades av branden Drygt 13 000 hektar, varav nästan 10 000 produktiv skogsmark omfattades av branden i Västmanland i augusti. Det visar en inventering gjord av SLU. KommenteraPublicerad 2014-12-16 Erfarenheterna av stormen Gudrun summeras I januari är det tio år sedan stormen Gudrun drog fram över södra Sverige. I en summering av Skogsstyrelsen konstateras att upparbetningen efteråt var effektiv och återplanteringen av skog god. Däremot ökar den stora andelen gran som planterats risken för skogsskador. KommenteraPublicerad 2014-12-16 Ramverket för järv fastställt Arbetet med att genomföra regionaliseringen av rovdjursförvaltningen går in i sitt slutskede och nu har Naturvårdsverket även fastställt en förvaltningsplan, inventeringsresultat och miniminivåer för järv. KommenteraPublicerad 2014-12-16 Elpriset det lägsta sedan 2012 Höstens milda väder har bidragit till det låga elpriset och det rörliga elpriset verkar landa 15 procent lägre än förra året. Därmed är årets elpriser de lägsta sedan 2012. KommenteraPublicerad 2014-12-15 Skogens framtid på näringsdepartementet

Vad som händer när och om landsbygdsdepartementet ingår i näringsdepartementet till nyår verkar det inte vara någon som kan svara på ännu. Huruvida man ens genomför planen på ett "superdepartement" får vi se i januari.

KommenteraPublicerad 2014-12-15
Nu är det jul igen! Har du ännu inte hittat alla julklappar inför årets högtid? Är mottagarna av klapparna skogsmänniskor de med? Då har vi tipsen för dig! KommenteraPublicerad 2014-12-13 Framtidens skogsmaskinförare får unik utbildning Under hösten har en unik skogsutbildning genomförts på Naturbruksprogrammets skogsinriktning på Vretagymnasiet utanför Linköping i Östergötland. Eleverna får genomgå en anpassad RECO-utbildning där de lär sig om energisnål körteknik för ett energi­smartare skogsbruk. KommenteraPublicerad 2014-12-13 92 procent har fått nya vattenkunskaper Skogsstyrelsens projektet Skogsbruk och vatten har nått nästan 12 000 personer under fyra år. Uppföljningen visar att mellan 76 procent och 92 procent av alla deltagare i aktiviteterna säger sig ha fått nya kunskaper. KommenteraPublicerad 2014-12-12 3D-satellitdata ger allt säkrare information Med satellitburen 3D-teknik går det i dag att beräkna trädens höjd och volym i skogsbestånd var som helst på jorden med en noggrannhet i nivå med de absolut bästa flygburna tekniker som finns i dag. Det visar en avhandling från SLU. KommenteraPublicerad 2014-12-12 Myror behjälpliga i kampen mot snytbaggar Snytbaggen är en fruktad skadeinsekt som bekämpas av skogsägare. Nu visar forskare att även mindre varelser, nämligen myror, motarbetar baggarna. KommenteraPublicerad 2014-12-12 Ny mötesplats för massa- och pappersindustrin samt bioindustrin Två nya evenemang för den globala massa- och pappersindustrin och bioindustrin, International Pulp & Paper Week och Bioeconomy Innovation Forum, kommer till Stockholmsmässan våren 2016. KommenteraPublicerad 2014-12-11 95 miljoner ska effektivisera energianvändningen Energimyndigheten har beviljat 95 miljoner kronor i stöd till det nya programmet "Massa- och pappersindustrins energianvändning – forskning och utveckling". Programmet ska bidra till effektivare energianvändning. KommenteraPublicerad 2014-12-11 Ny bok och ny förening Det är hög tid att ge en rättvis bild av svenskt skogsbruk anser initiativtagarna till boken ”Växer blåbär i skogen?”.  KommenteraPublicerad 2014-12-11 Skogsstyrelsen överklagar slammål Tidigare i höstas upphävde en domstol Skogsstyrelsens beslut att förbjuda Sveaskog att sprida avlopsslam. Skogsstyrelsen överklagar nu denna dom till Mark- och miljööverdomstolen. KommenteraPublicerad 2014-12-09 Lokal vildsvinskännedom i nytt verktyg För att förbättra förutsättningarna att förvalta vildsvinsstammarna på bästa sätt har Svenska Jägareförbundet tagit fram ett nytt verktyg som man kallar vildsvinsbarometer. KommenteraPublicerad 2014-12-09 1,75 miljoner till innovativ naturvård Åtta naturvårdsprojekt runt om i landet får dela på 1,75 miljoner kronor från Världsnaturfonden WWF. Syftet är att hejda förlusten av den biologiska mångfalden och minska de ekologiska fotavtrycken. KommenteraPublicerad 2014-12-09 Sveaskog erbjuder transparent naturvård Nu kan den som är nyfiken över var man finner Sveaskogs naturvårdsskogar finna dessa på hemsidan www.sveaskog.se. Från och med den 20 november redovisar nämligen Sveaskog var man avsatt skog och hur man resonerat kring urvalet av de 300 000 hektar skyddade naturvårdsskogarna runt om i landet. KommenteraPublicerad 2014-12-08 Entreprenörer i naturvård Går det att med framgång sälja in naturvård? På Upplandsstiftelsen har man det närmast som affärsmodell och äger eller förvaltar 2 500 hektar skog i Uppland. Stiftelsens vd Björn-Gunnar Lagström tycker dessutom att man åstadkommer mycket naturvård för pengarna. KommenteraPublicerad 2014-12-08 Fler nyheter i nyhetsarkviet »

Läsarbilder

Skogen är en fantastisk plats med dess mångfald. Foto: Gunnar Sihlén, Västra Torup