Näver och kaffegök
KRÖNIKA. Kan man ha ett förhållande till ett dött ting som näver? Jag har i alla fall det. Det började i min ungdom då indianböckernas kärva krigare byggde sig en kanot av näverflak spänt på tunna spant sammanfogade med senor.
I vuxen ålder fick ett par näverstycken alltid ligga i skogsryggsäcken. De var bra att ha som tändmedel när jag skulle slå upp en brasa. Näver och törved är en oslagbar kombination för friluftseldaren.Den barrträdsdominerade skogen (med björk i trädslagsblandningen) är egentligen ganska fattig till antalet på nyttigheter. Allmogen åt inte speciellt mycket bär och svamp förr i tiden. Det gick åt mer energi att samla in växterna än vad de gav. En 1800-taling hade blivit mer än förvånad om han fått reda på att vi i våra dagar flyger in ett par tusen thailändare för att plocka lingon och blåbär. Att flyga hit bärplockarna lär inte förbättra energibalansen människa/bär.
Egentligen var det tre nyttigheter skogen huvudsakligen gav; vedbrand, virke och vilt. Och så näver förstås. Nävern användes till mycket, hör bara: den dög att täcka tak med, göra kontar och andra behållare av, den användes att göra skor av eller som bottenlager i tjärdalar med mera. Den som använde näver som taktäckning kunde sitta torr i huset i cirka 60 år, sedan var det dags att lägga ett nytt tak.
För ett tag sedan besökte jag en god vän som byggt en konferensanläggning. Husen han låtit bygga på gammalt vis hade ett näverlager mellan stengrund och den nedersta stocken i timmerväggarna som fuktspärr och isolering. Att få tag i näver var inte lätt, berättade han. Till slut fick han importera från Ryssland. Enligt uppgift går ett gäng ut på en planerad avverkning och flår därvarande björkar på nävern. Han köpte en kubikmeter för 10 000 kronor. Kanske är det dags för svenska skogsägare att göra likadant, ta nävern tillvara?
I min skogsutrustning ingår också en näverask. I ena änden förvarar man kokkaffe, i den andra bitsocker.När arbetet är slut, vare sig det gäller nyttigheterna vilt eller virke, kan jag samla den tredje nyttigheten; vedbrand och med hjälp av nävern i ryggsäcken tända en kaffeeld. Där kan kokkaffe ur näverasken lagas till blandas med brännvin till en stärkande kaffegök som dricks på bit. Tankarna vid brasan kan gärna kretsa kring allt skogen gav och ger.
Bo Lindevall
Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se
|
Utskriftsvänlig sida
Kommentera artikeln »
Kommentarer till nyheten
|
Signaturen Niklas skrev 2012-10-19 21:47
|
|
Signaturen Niklas skrev 2012-10-14 00:58
|
