Nyhet från Skogsaktuellt 2012-09-11
Att uppfinna en cykel
KRÖNIKA. Vårens och sommarens skogliga krigsrop var: Kontinuitetsskogsbruk. Tvivelsutan inspirerat av en artikelserie i en av våra morgontidningar. (En av landets stora skogsanvändare!)
Krigsropet kan ge anledning till ett antal funderingar. Den första tillägnas artikelförfattaren, det är; en av de farligaste personer som finns är den som kan skriva men inte tänka och är okunnig.Den andra funderingen är att smygkika i facit. Under blädningsepoken under tidiga 1900-talet och fram till 50-talet pysslade framför allt Domänverket, men också andra, med en sorts kontinuitetsskogsbruk – blädning. Resultatet blev förskräckande, ”gröna lögner”, trashuggna restbestånd där ingen ny skog kom när de gamla träden tagits ut. Den som har glömt sin skogshistoria kan googla på blädaren Uno Wallmo och kalhuggaren Joel Wretlind.
På 1950-talet totade Domäns generaldirektör Erik Höijer ihop det klassiska cirkulär 1:50 där revirförvaltarna beordrades att kalhugga de gröna lögnerna och sätta plantor eller ställa fröträd. Då kom ungskogen. Resultatet ser vi i dag. När rikstaxeringen började sin verksamhet 1920 hade vi 1 719 miljoner m3sk i landet. Nu har vi 3 100 miljoner.
Nästan alla skogsbrukare känner till förklaringen; skogen är ett stenhårt konkurrenssamhälle. Vad kalhygget gör är att utjämna konkurrensen så att de unga träden kan förse sig av det ljus, vatten och luft som annars de stora träden skulle lägga vantarna på. Sysslar skogsägaren med blädning, försöker omföra likåldriga bestånd till skiktade, eller på annat sätt bedriver kontinuitetsskogsbruk kostar det produktion. Den sortens skogar ger ungefär 60 procent av det virke kalhyggesbruk skulle ge. Siffran kommer från professor Urban Nilsson med flera på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Vill man läsa på kan man börja med prof. Emeritus Lars Kardells (Stachanoviten från Östergötland) lilla skrift ”Ett kvartsekel med några luckblädningsförsök i Uppsalatrakten”. Här mäter han både produktion och skogliga upplevelser av sinnlig natur. Jag har skrivit det förr (men Lenin sa; säg allting viktigt tre gånger), alltså: Varför inte lägga ut några försök och se om bättre boniteringskunskaper, datakraft och moderna skogsmaskiner kan överlista det skogliga konkurrerandet?
Men, det är en väldig skillnad på de krav vi svenskar ställer på skogen utanför de stora tätorterna och på de krav vi ställer på skogen i de trakter där knappt en människa rör sig. Så kan man fundera över vem som skall betala kalaset med sämre produktion? Skogsstyrelsen skriver att den skall ”vässa klorna”. En sak kan man vara säker på: Klösmärkena kommer att sitta på skogsägare av alla sorter.
Mitt grundtips när det gäller kontinuitetsskogsbruket är att vi är i färd med att uppfinna en cykel! Dessutom en där kedjan hoppar av.
Bo Lindevall
Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se
|
Utskriftsvänlig sida
Kommentera artikeln »
Kommentarer till nyheten
|
Signaturen Niklas skrev 2012-09-12 01:12
|
