Nyhet från Skogsaktuellt 2012-09-10
"Det blir som ett hån"
Skogsentreprenören Ove Englund är trött på medias och allmänhetens bild av skogsmaskinföraren som mindre vetande.
– Det har blivit en bransch där man ska kunna fruktansvärt mycket, men samtidigt en bransch som ses ned på, något som media hjälpt till att styra, säger han.
| - Vi utpekas som miljöbovar, men gör vad vi kan för att minimera och förhindra markskador, vi risar och gör broar, säger skogsentreprenör Ove Englund som driver Englunds skogsentreprenad i Åmål. Foto: Pia Gyllin |
Ove Englund upplever att bilden av skogsmaskinföraren försämrats under de 20 år som han varit verksam i yrket.
– Vi är hårdare ansatta nu. Bilden av oss som förmedlas via media har blivit mycket sämre gentemot markägarna, vilket gör att de får mindre förtroende för oss idag än tidigare.
– En del markägare har inte så mycket kunskap om skogsbruk och blir kanske påverkade av det som sägs och skrivs i media. De tror kanske att vi inte kan någonting och bara bär oss klantigt åt.
Själv brukar han uppmana dem som har funderingar kring avverkningsarbetet att åka med i maskinen för att se hur det fungerar ur skogsmaskinförarens synvinkel med till exempel markbärighet, lutningar och säkerhet.
– Då är det i regel väldigt lite problem.
Naturintresserade
Något som han reagerade på nyligen gällde ett nytt dataverktyg som ska få skogsmaskinförare att köra mer miljövänligt. I artiklarna om verktyget skildrades skogsmaskinförarna som om de ofta valde den enklaste vägen, även om det handlade om känsliga marker, något som verktyget nu skulle råda bot på.
– Det har vi listat ut sen ungefär 40 år tillbaka, suckar Ove Englund, som likt många skogsmaskinförare har miljöutbildningen Grönt kort i ryggsäcken.
– Det blir som ett hån. Alla som jobbar i skogen är naturintresserade och det finns en enorm kunskap i branschen som inte tas tillvara, tvärtom, anser han.
Brister i industrin
Enligt Ove Englund beror inte markskadorna enbart på okunskap hos maskinförarna, utan bristerna finns också på andra håll. Dålig framförhållning från skogsindustrin ger ett ojämnt arbetsflöde för de redan hårt pressade skogsentreprenörerna och bidrar till en onödigt stor miljöpåverkan, anser han.
– När skogsindustrin ligger på små lager, leder efterfrågan under en del perioder till att vi måste köra ut virke oavsett väder och markbärighet, säger Ove Englund.
– När det inte finns några utrymmen för en störtskur är markskador tyvärr oundvikliga.
Dålig koll på fornminnen
En annan brist kan vara svårigheterna att lokalisera fornminnen. Ibland anger traktdirektivet att det finns ett fornminne inom ett område, men inte exakt var.
– Om fornminnet inte är synligt kontaktar vi myndigheterna för att de ska komma och märka ut platsen, men det är inte alltid de har tid och pengar till det. Är det någonting som är speciellt känsligt borde ansvaret inte ligga på oss.
Trots problem upplever han ändå att möjligheten att ta hänsyn till miljön har blivit bättre de senaste åren.
– Numera kan jag få betalt om jag behöver lägga ner extra tid på att risa en väg, vilket inte var fallet tidigare.
Även i frågan om grotuttag har entreprenörerna fått större möjlighet att påverka.
– Där är det lite grann upp till oss att avstyra grotuttag om vi ser att det inte är lämpligt, säger Ove Englund, som uppskattar att markskadorna ökar med mellan 50 och 75 procent om riset inte finns kvar att köra på.
Läs även: Ny rapport om skogskonflikter i media
Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 43
E-post: teresia@skogsaktuellt.se
|
Utskriftsvänlig sida
Andra nyheter inom samma ämne
| 2012-09-10 09:12:47 | Ny rapport om skogskonflikter i media |
Kommentera artikeln »
Kommentarer till nyheten
|
Signaturen Lennarth Dahlberg skrev 2012-09-11 08:20
|
