Nyhet från Skogsaktuellt 2012-06-21
Skogsägare arbetar för klimatet
Sveaskog, Kalix naturbruksgymnasium, LKAB och ett antal skogsägare i Övertorneå kommun deltar i ett omfattande projekt att motverka växthuseffekten med hjälp av växande träd. Resultatet förväntas visa att fotosyntesen och varje enskild skogsägare kan sänka koldioxidhalten i atmosfären.
| I Övertorneå kommun pågår för tillfället ett försöksprojekt där skogsägare arbetar med att ta reda på hur mycket deras skog kan bidra med i det globala miljöarbetet med att minska koldioxiden i atmosfären. Genom att öka antalet stammar och tillväxten i skogen kan norra Sverige få en viktig roll i miljöarbetet, menar man.Foto: Anna Bergström |
– Man måste jobba från båda ändar. Samtidigt som industrin måste sänka sina koldioxidutsläpp kan man från andra hållet öka upptaget av koldioxid genom gröna växter, säger Hans Winsa, Sveaskog.
Träd tar upp koldioxid via blad och barr och andas ut syre. Unga träd som växer absorberar mer koldioxid. Men om man inte gör ett uttag av skogen vänder det och släpper ut mer koldioxid igen när döda grenar och träd ruttnar. Genom ökad tillväxt under den växande fasen och uttag innan det börjar brytas ned kan man alltså uppnå en kolsänka. Ytterligare en miljöfördel är att uttaget används i samhället till uppvärmning istället för fossila bränslen och olja, eller till byggnationer som binder kolet så länge byggnaden står kvar. Det är också en vinst att nyttja ett miljövänligt material som trä istället för andra mindre miljövänliga ersättningsmaterial.
| Hans Winsa på Sveaskog har ett centralt ansvar för skogsskötseln i projektet. Foto: privat |
Tre faser
Sveaskog och 18 privata markägare i Övertorneå kommun har gjort skogliga insatser i tre olika faser:
1. Föryngring - öka antalet stammar genom plantering och sådd av tall och gran.
2. Röjning – att på testytorna lämna fler framtida avverkningsbara stammar ytterligare några år, gallra oftare men lämna fler stammar.
3. Näringstillförsel – gödsla skog som är 60 år eller yngre för att göra glesa bestånd växtligare och öka barrmassan och därmed upptagningsförmågan.
Alla dessa insatser ska syfta till en total kolsänka. Man har också testytor för varje insats för att kunna jämföra resultatet med en likadan yta utan dessa insatser.
Stort intresse
Engagemanget från skogsägarnas sida har varit så stort att man inte har kunnat ta in alla som var intresserade av att delta.
Det blir lite dyrare i inledningsskedet för markägaren och det kräver mer jobb och engagemang än traditionellt skogsbruk, men det ger mer skog per hektar i slutänden. Dessutom får de skogsägare som ingår i projektet ersättning för sin insats. LKAB betalar i förskott 100 kronor per ton koldioxid som beräknas tas upp. Av de 18 markägarna som ingår i projektet gjorde 16 åtgärder under 2010 på i genomsnitt 15 hektar vardera. Under en åttaårsperiod binder dessa 15 hektar cirka 242 ton koldioxid till ett värde av 25 000 kronor, omräknat i utsläppsrätter.
Projektet finansieras också av Länsstyrelsen och Landstinget. Utbildning och stöd till markägaras åtgärder ges av Kalix Naturbruksgymnasium. Mätning och tillväxtberäkning görs av Sveaskog i samarbete med SLU. Arbetet startade 2006, skogsägarna har gjort insatser under 2010 och 2011 och nu under 2012 genomförs utläsning och beräkning av resultatet.
Visste du att…
De boreala skogarna i Sverige, Finland, Norge, Ryssland och Kanada utgör 18 procent av all skog i världen, men står för 60 procent av kolförrådet som är bundet i markekosystemet.
I Sverige finns förutsättningar att jämna ut stora volymer av koldioxidutsläpp. Bara i detta lilla projekt kan varje markägare kompensera mer än sin egen bilkörning.
En ökad skoglig tillväxt i Sverige från dagens 120 milj m3/år till inte alls omöjliga 150-160 milj m3/år till år 2050 skulle innebära ett ökat upptag av 40-50 milj ton koldioxid.
Anna Bergström
Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se
|
Utskriftsvänlig sida
