En rundtur i skogskultur
LEDARE. De av er skogsintresserade som läser Dagens Nyheter och inte bläddrar förbi nöjes- och kulturdelen har fått stiftat bekantskap med skribenten Maciej Zarembas artikelserie om skogsbruk. Jag hoppas att du som inte läst DN ändå är intresserad av min uppfattning om hans text.
| Bakgrund Den artikelserie som DN:s kulturskribent Maciej Zaremba publicerat tar sin början i att den rättmätiga markägaren avverkar skogen som skribentens vän Åfeldt uppfattar som ”sin” då den ligger intill hans hustomt. Zaremba menar att skogsbruket inte visar hänsyn och att det heller inte verkar lyda under samma lagar som resten av samhället. |
|
Zaremba är en skicklig skribent. Han har ett språkbruk och en inlevelse som säkerligen går hem, kanske inte i stugorna, men väl i lägenheterna och troligen även i maktens boning. Det vore ödesdigert att förlöjliga en kulturskribents välformulerade prosa, och det ska tas på allvar när skogsbruket bjuds upp till dans i denna kokong. Det spelar i det här fallet mindre roll vad som är fabulerat eller ej då budskapet är det väsentliga; skogsägarna är en minoritet på landsbygden vars frihet att bruka sin egendom ska begränsas till förmån för den maktlösa marklösa majoriteten eftersom förmågan till respekt för denna majoritet saknas. Att skogsägarna i sig är livs levande kulturbärare med landsbygdens bistra historia och verklighet i hjärtat och runt knuten glöms i sammanhanget lätt bort.
Allt som oftast saknas det både perspektiv och helhetssyn i debatten. För flertalet av Skogsaktuellts läsare står det klart att skogen som företeelse inte har och inte kommer att försvinna av den enkla anledningen att vi inte har kapacitet därtill. Dessutom finns det ingen ”riktig svensk skog” som författaren vill påskina, precis som det inte finns en ”riktig svensk befolkning”. Skogen som väsen har i alla tider förändrats av både inre och yttre faktorer. Att som i Zarembas fall låta påskina att Stora Enso skulle utrota den ”riktiga” svenska skogen faller på sin egen orimlighet. Bolaget bildades år 1288 och borde därför rimligen ha utrotat skogen vid det här laget. För att få lite perspektiv på tillvaron påstås det ibland att det vackra trägolvet i Nora kyrka är sågat av de sista furorna i hela Bergslagen. Det betyder att Bergslagen vid den tiden var ett cirka 750 000 hektar stort kalhygge! Jag blickar ut genom fönstret och konstaterar att det i dag står ett och annat träd i Bergslagen. Otvivelaktigt är skogsmiljöer återkalleliga och absolut har omvandling av skogsmark ägt rum då som nu.
Helt riktigt äger den samlade markägarkåren på landsbygden i dag landskapsbilden. Vi som äger mark kan påverka och påverkar landskapsbilden betydligt. Eftersom vi inte sällan bor i närheten av vårt skogsinnehav avverkar vi varsamt utifrån behov av brukningsgrad. Det är inget nytt eller konstigt med det. Skogen vi äger eller ärvde är till mångt och mycket en arbetsplats och inkomstkälla från vilken skogsägaren samlar och säljer råvara till samhälleliga varor som miljövänliga byggelement, CO2-neutral värme samt pappret som DN trycks på. När det krävs, eller när markägaren så anser, tar denne hänsyn till först och främst djur, växter och fornlämningar, men även till olika sociala värden när skog ska avverkas.
Att man måste fälla träd för att tillverka möbler kan inte komma som en överraskning för någon, men kan upplevas sorgligt för den vars bakgård blir tom på träd. När vi brukar skog kommer enskildas intressen att påverkas precis som i Zarembas exempel med familjen Åfeldt där skogen vid husknuten försvann trots att familjen och några till försökte påverka beslutet i annan riktning. Det är lugnande att de påtryckningar hos Skogsstyrelsen, förvaltningsrätten, länsstyrelsen, Naturvårdsverket, kommunen, justitie-, miljö- och landsbygdsministern samt statsministern inte lyckades stoppa avverkningen. Anarki, förvirring och kaos vore alternativet. Livsmiljön för familjen Åfeldt har säkert försämrats i och med avverkningen, och det ska vi skogsägare ha respekt för, men sett i ett större perspektiv har avkastningen från en värdelös produktionsskog med låga naturvärden skapat ekonomiska förutsättningar för större hänsynstagande på annat håll för naturens egen skull, inte för individen.
Att som skribenten humanisera skogens väsen och dess innevånare med mening att förstå dess lidande vid hårdhänt skogsbruk är att förminska naturen till en mänsklig nivå. Ett kalhygge kan med mänskliga känslor uppfattas som brutal, men det är så naturen är; brutal. Naturen är inte behaglig, inte hänsynstagande. Naturen är obarmhärtig och hänsynslös. Mord och våldtäkt är vardag i naturen. Naturen saknar omtanke och naturen är anpassad till att klara dessa extrema påfrestningar. För naturen är ett kalhygge ingen katastrof, ofta tvärt om.
Artikelserien kan dock ge en bild över vad vi skogsbrukare kan möta i framtiden, ungefär som en science fiction film. I förlängningen av dessa resonemang kan man skönja fler och större restriktioner till följd av skickliga lobbyister. Dessutom kan flera grupperingar i framtiden använda sig av art- och habitatkravet som medel för förändring. Det innebär att samma hänsyn som vi i dag tvingas visa vargen ska visas till en himla massa ryggradslösa djur, mollusker, fjärilar, skalbaggar, kärlväxter med mera som återfinns på deras artlista. Det kommer att påverka svenskt skogsbruk, svensk landsbygd, svenskt BNP och enskilda individer radikalt till det sämre. Rent krasst omöjliggörs brukande av naturen om skogsägaren måste säkerställa att inte livsmiljön eller enskilda individer av exempelvis aspbarkgnagare på en lokal under en tid försvinner eller dör när skogen avverkas. Skogsbruket ska inte och kommer heller inte att ta hänsyn till allt och alla.
Rickard Axdorff
Skogsaktuellt
Läs även Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsmans offentliga svar till Zaremba.
|
Utskriftsvänlig sida
Kommentera artikeln »
Kommentarer till nyheten
|
Signaturen Niklas skrev 2012-05-26 01:24
|
|
Signaturen Maciej Zaremba skrev 2012-05-25 22:09
|
|
Signaturen John skrev 2012-05-22 14:30
|
|
Signaturen Niklas skrev 2012-05-19 01:28
|
|
Signaturen Gunnar Rosén skrev 2012-05-18 23:35
|
|
Signaturen .. skrev 2012-05-18 07:31
|
|
Signaturen Kalle Fraenkel skrev 2012-05-17 01:59
|
