Surt i skogen
LEDARE. Det är förvånande, eller kanske inte, att vattnet fått en undanskymd roll i skogsproduktionsfrågorna den senaste 20 åren. Har du väldränerade marker växer det mer. Genom att underhålla dina diken så att de fungerar kan du upprätthålla en hög produktion i skogen med enkla medel.
Min uppmaning till dig är att rensa de diken som inte fungerar. Det ger dig en snabb tillväxteffekt. Men det är viktigt att ha samråd med ”rätt” Skogsstyrelsetjänsteman innan åtgärd.Att vi skogsbrukare varit dåliga på det här med underhåll beror dels på otydligheter i lagstiftningen, dels på rädsla inför påföljderna om det blir fel. Det gäller att i alla lägen vara försiktig och hålla isär begreppen. I normalfallet är det Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet, men gör du fel hänskjuts frågan till länsstyrelsens bord, och då min vän kan det bli problematiskt.
I sammanhanget måste vi skilja på tre olika termer. Den första är markavvattning som beskriver åtgärder som utförs för att varaktigt avvattna mark i syfte att öka en fastighets lämplighet för till exempel virkesproduktion. I större delen av södra och mellersta Sverige råder ett allmänt förbud mot markavvattning och i resten av landet kommer du sannolikt inte få de tillstånd som krävs. Den andra termen är skyddsdikning, vilken görs i syfte att tillfälligt dränera bort överskottsvatten vid en föryngringsavverkning. Den är inte tillståndspliktig, men anmälningspliktig och skall anmälas minst sex veckor i förväg till Skogsstyrelsen. Den tredje är dikesrensning som innebär att vegetation och nedrasat material tas bort från dikesfåran. Rensning av diken är varken tillståndspliktig eller anmälningspliktig så länge vattnets ursprungliga djup och läge bibehålls. Men om skyddsdikningen eller dikesrensningen efteråt anses öka avvattningen handlar det i stället om tillståndspliktig markavvattning och då har du begått ett lagbrott. Således ett mått av subjektivitet till grund för hot om dyr lagpåföljd.
De diken vi finner i skogen i dag kan vara kulturmiljöer från 1800-talet. Det var då vi började dika för att förbättra skogsproduktionen. Under en tid fanns det bidrag för markavvattning och i samband med mekaniseringen på 1950-talet ökade den för att under 90-talets början vara så stor som 15 000 hektar årligen. Under 1994 kom ett generellt förbud mot markavvattning för landets södra hälft varpå markavvattning mer eller mindre upphörde. Att dika har således varit norm de senaste tvåhundra åren.
Rensa dina diken om du finner det lönsamt. Ser träden ut att ha näringsbrist? Är barren gula eller gröna? Ser skogen försumpad ut? Leta efter indikatorer på förhöjd markvattennivå. Betänk att i en väldränerad skogsmark är träden stormfastare. En annan parameter är fastighetens värdeökning samt minde problem med körskador och en längre avverkningssäsong.
Eftersom det inte går att friskriva sig från markägaransvar om man anses ha markavvattnat är det viktigt med hängslen och svångrem. Nyligen fick en markägare krav på sig att återställa det denne trodde var skyddsdikning, men Länsstyrelsen i Kalmar hävdar markavvattning. För egen del kommer jag att dikesrensa och jag kommer att begära samråd med både Skogsstyrelsen och länsstyrelsen samt se till så att entreprenören, vilken ska ha blått körkort, är med. Jag kommer att begära att tjänstemännen är experter på skogsdikning och beslut därom så att resultatet inte blir ytterligare en nyckelbiotop. Jag kommer kräva att beslut protokollförs samt att praktiska tillämpningar visas i fält. Jag kommer att skriva in i arbetsbeskrivningen att entreprenören ansvarar för att arbetet utförs inom gällande lagstiftning och att eventuella kostnader i samband med felaktigt utfört arbete kommer att belasta denne. Vad gäller skyddsdikning kommer jag skriva i hyggesanmälan och i kontrakt med uppköpande företag att de får i uppdrag ansvara för skyddsdikningen enligt gällande regler och eventuella kostnader i samband med avsteg från reglerna ska belastas dem. Följ gärna mitt exempel.
Om vi är passiva går dikesrensningen samma öde till mötes som jakten på ekorren. Den försvann på grund av att vi sköt för få individer. Man ansåg att jakten hade ringa värde. Underhåller du inte dina diken riskerar marken att återgå till tidigare naturtyp och då får du inte rensa dem. Vips så står du med en improduktiv skog modell 1700-tal.
Rickard Axdorff
Skogsakstuellt
|
Utskriftsvänlig sida
Kommentera artikeln »
Kommentarer till nyheten
|
Signaturen Niklas skrev 2012-01-19 00:48
|
