Biokolmetoden ökade skörden med femton procent

En skördeökning på mellan 5 och 15 procent blev resultatet i två nyligen avslutade fältförsök där träkol spreds på sandjordar.

Lars Hylander vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, var en av de första förespråkarna för metoden i landet. Han gläds nu åt att intresset för metoden ökar. Foto: Tor Kihlberg

– Ett oväntat utfall, eftersom vi har optimal gödsling på svenska åkrar till skillnad från Amazonas näringsfattiga och fosforbindande jordar, där metoden har sitt ursprung, säger Lars Hylander vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, som tillsammans med Tor Kihlberg, är en av forskarna bakom studien.
Metoden kallas biokolmetoden och går ut på att träkol tillförs odlingsjord för att förbättra jorden och minska tillförseln av koldioxid till atmosfären. Förespråkarna menar att metoden i stor skala kan minska den globala uppvärmningen, övergödning av vattendragen och öka skördarna. Dessutom får man ut energi från biobränslen vid framställningen. Idén kommer från Amazonas Terra preta (Svarta jorden) en mycket bördig jord som skapades för 2000 år sedan och som fortfarande finns kvar.

Störst effekt på sandjord

I försöket spreds 10-20 ton träkol per hektar i en kornodling med ekonomiskt optimal gödsling.
– Störst och tydligast effekt såg vi på torkkänsliga jordar som sandjord och grovmo, berättar han.
Eftersom resultatet bara pågått i två år har han svårt att uttala sig om långsiktiga effekter.
­– Men vi förväntar oss faktiskt att de långsiktiga effekterna blir ännu större, eftersom mikroorganismerna i marken stimuleras och skapar goda tillväxtförhållanden, säger han.

Relevans även i skogsmark

Resultaten har även relevans för skogsmark, menar Lars Hylander.
­– Särskilt nu när man plockar bort all grot och plundrar marken på organiskt material, vilket på sikt leder till större problem med närings- och vattenbrist, säger han.
Kolet i försöket kostade 2,50 kronor per kilo, vilket resulterade i en diger kostnad på 25000-50000 kronor per hektar.
– Kolet är dyrt, men det är trots det billigare än att avstå från att göra något för att minska klimateffekterna och effekten kvarstår å andra sidan troligen i 5000 år, vilket är halveringstiden för den här typen av kol, säger Lars Hylander.

Erik Öqvist i biokolgruppen, vid det Biochar Experiment Kit (BEK) som köpts in från USA. Med apparaten kan man framställa biokol och bioolja från biomassa, ett delsteg i projektet för att utveckla en mobil pyrolysanläggning. Foto: Tor Kihlberg
Tjänar pengar på kolspridning

Om bruket av biokol i framtiden räknas som klimatkompensation kan det betalas med omvänd koldioxidskatt.
– Om lant- och skogsbrukare ersätts för att fastlägga kol i marken så tjänar de pengar på att sprida kol. Koldioxidavgiften kan sättas till 1,50 kronor per kilo koldioxid. 1 kilo biokol kan ta hand om ungefär 3,6 kilo koldioxid. Lantbrukare och skogsbrukare borde alltså ersättas med 5,40 kronor per kilo kol, exemplifierar Lars Hylander.
Kolet som användes i försöket är rester från grillkolsproduktion. Det går också att framställa eget biokol med hjälp av pyrolysapparater eller kolmilor. Ett av forskarnas syften är att förbättra tillgängligheten och priset för biokol , bland så att det ska kunna användas inom det storskaliga jordbruket.

Intresset växer

Lars Hylander har länge varit en av de starkaste förespråkarna för biokolmetoden i Sverige och ser nu intresset för metoden växa både inom landet och internationellt.
– Intresset i Sverige är stort hos allmänhet, trädgårdsodlare och lantbrukare, men forskningen har inte riktigt insett potentialen. Internationellt sett är intresset för metoden stort och tusentals nya vetenskapliga artiklar har publicerats, berättar han.
Forskningen har visat att biokol ökar markens förmåga att binda vatten och näringsämnen, minskar läckage av näringsämnen, gynnar marklevande organismer, jorden blir mer lättarbetad vilket ökar rötternas utbredning och näringsupptag och bränsleförbrukningen vid plöjningen minskar.
Lars Hylander är dock kritisk till att många svenska skogs- och jordbruksforskare förkastar metoden:
– Och det klart att när hela ens livsgärning går ut på att bränna organiskt material till aska och få en kortsiktig vinst de närmaste åren, då är det svårt att ställa om och tänka långsiktigt. Med biokolmetoden får man ut mycket mer biomassa på sikt, säger han.
Forskarna håller nu på att sammanställa resultaten från fältförsöken i en vetenskaplig rapport.

FAKTA Pågående projekt

►Koltröska
Målet är att utveckla en mobil pyrolysanläggning, liknande en jordbruksmaskin, som ska kunna matas med rester från jord- och skogsbruk och biomassa som odlas specifikt för framställning av biokol. Projektet finansieras av Mistra.
►Uppländsk Terra preta
Utanför Uppsala finns ett unikt område med jordbruksmark där det framställdes träkol före och under andra världskriget. I området finns höga kolhalter. Här studerar forskarna den långsiktiga inverkan av biokol på svensk jordbruksmark.
►Fältförsök
Effekten av biokol på kvalitet och kvantitet vid odling av säd undersöks. Finansieras av Mistra och EU.
►Rening av gråvatten
Möjlighet att använda biokol som filtermassa vid rening av avloppsvatten undersöks.
Läs mer på Uppsala universitets biokolsidor: www.geo.uu.se/biokol

Läs tidigare artiklar om biokol:
Träkol kan öka produktiveteten i skogsmark
Första fältförsöken med träkolsmetoden
Forskare förespråkar antik odlingsmetod 
Experter är kritiska till träkolsmetoden


Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 18 januari 2012

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste