SKOGSAKTUELLT

Nyhet från Skogsaktuellt 2008-12-19

Pappersreklamens miljöpåverkan utreds

Vilken miljöpåverkan som direktreklamens 180 000 ton papper har vet ingen idag. Därför ska aktörer i branschen nu utreda det. Företag som Posten SDR och Holmen Paper är några som ingår i satsningen – en satsning som bland annat ska slå hål på myter om pappersreklamen åverkan på miljön.

Vem har inte sett skyltarna på våra postlådor och brevinkast ”Nej tack till reklam”? Säkert de flesta eftersom allt fler klistrar upp det budskapet. Det här oroar företag som på ett eller annat sätt verkar inom branschen direktreklam. De flesta hushåll som väljer att avstyra utdelningen av direktreklam gör det för miljöns skull, men forskning och upplysning på detta område är dåligt.
– Det behövs insatser på området och utreda hur det ser ut när det gäller just hur direktreklamen som delas ut i folks brevlådor påverkar miljön, säger Maj Bonde-Teir, konsult och projektledare för Miljö Direkt och även företagens språkrör.
Hon förklarar att det inte finns någon dokumenterad forskning kring hur miljöfarlig direktreklamen egentligen är i Sverige. Därför ska företagen Svensk Direktreklam (SDR), Posten och tryckerierna JMS, V-TAB, Rotosmeets, samt informationslogistikföretaget Strålfors och papperstillverkaren Holmen gemensamt försöka utreda det.
– Initiativet kom från branschen själv. Att samla kunskap och fakta är projektets huvudmål. Hur ser miljöbelastning ut när det gäller direktreklamen, undrar Maj Bonde-Teir.

FOTO: Andreas Morén

 


Ny studie startas
De ska även starta en studie om andra medier och deras miljöpåverkan för att få fram objektiv information om hur annan reklam än papper påverkar miljön.
– Väldigt ofta pratar man om att de digitala medierna inte har någon miljöpåverkan alls, men det har ju givetvis de också. Men ingen vet egentligen hur mycket miljöpåverkan de har och svaret vore intressant att sätta i relation till direktreklamens påverkan på miljön, berättar hon.
Det här är forskning som externa miljökonsulter kommer att göra inom projektet Miljö Direkt för att aktörerna ska få en så bra bild av det rådande läget inom området. I satsningen kommer även Sveriges Miljöinstitut att medverka. De ska titta på hur mycket koldioxid som släpps ut vid tillverkningen av direktreklam. Opinionen som varit emot pappersreklam har inte varit avgörande för denna satsning, bedyrar Maj Bonde-Teir.
– Hela miljödiskussionen har blossat upp de senaste åren och har varit viktig för många andra företagsbranscher också, så det här ligger i tiden, säger hon.
En samlad objektiv bild av direktreklamens miljöpåverkan ska alltså Miljö Direkt ge svar på och anledningen till att konsulten Maj Bonde-Teir blev projektledaren är just den att hon och hennes företag Icebreak ska komma utifrån.
– Det här projektet är inte styrt på något sätt. Eftersom de olika aktörerna som medverkar har olika intressen så finns det ingen risk för att det ska bli ett styrt projekt, försäkrar Maj Bonde-Teir.

Maj Bonde-Teir projektledare för MiljöDirekt. FOTO: ICEBREAK

 

 
Faktabank på nätet
Allt ska alltså samlas på en hemsida på internet där fakta och kunskap från forskningen ska förmedlas till allmänheten. Vad det blir för resultat vet ännu ingen eftersom de resultaten väntas bli klara under nästa år. Maj Bonde-Teir hoppas ändå att forskningsgruppen hittar alternativ som gör produktionen av direktreklam mer miljövänlig.
– Eftersom vi inte vet idag hur den slår mot miljön så finns det ju en möjlighet att den redan är så miljövänlig den kan bli. Det vore ju bäst, för syftet med projektet är att förändra om det är nödvändigt, säger hon.
Det finns många myter kring direktreklamens påverkan på miljön och det blir väldigt lätt en emotionell fråga, menar Maj Bonde-Teir.
– För gemene man tror säkert att man skövlar skog för att göra direktreklam. Sanningen är den att direktreklam ofta är en biprodukt av trädet. Det är väldigt sällan man skördar träd enkom för att producera pappersreklam. Det är ju inte så att om man skulle sluta med direktreklamen så skulle man sluta avverka träd, förklarar hon.



Bookmark and Share
Utskriftsvänlig sida

Kommentera artikeln »

Skriv SA i rutan 


Tipsa någon om denna artikel »


Nyheter från Jordbruksaktuellt Nyheter från Entreprenadaktuellt

Avverkningstillstånd
borttaget på Gotland

Nu behöver inte skogsägarna på Gotland längre söka tillstånd för en avverkning. Det är följden av de lagändringar som trädde i kraft den 1 september.
Men även fortsättningsvis måste markägarna anmäla till länsstyrelsen att en avverkning planeras. 2010-09-03

SLU-studenter ligger i topp

Studerande på Sveriges högskolor presterar allt sämre men det gäller inte studenterna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I en undersökning som Högskoleverket gjort hamnar SLU-studenterna på en fin andraplats sett till prestationsgrad.2010-09-03

Holmen och Stora Enso
dementerar strukturaffär

Både Stora Enso och Holmen dementerar nu uppgifterna om att de tillsammans med Norske Skog skulle vara på väg att bilda ett gemensamt bolag för sina tidningspappersverksamheter.

2010-09-02

Ny japansk delikatessvamp påträffad i Sverige

Ytterligare en japansk delikatessvamp har påträffats i Sverige. Den hittades på en tallhed utanför Skellefteå. Det japanska namnet på svampen är hon-shi-meji, men här i Sverige kommer den troligtvis få heta talltuvskivling, skriver Svenska Dagbladet.2010-09-02

Statligt bolag investerar i El-Forest

El-Forest, som utvecklat världens första serietillverkade skotare med elhybriddrift, har fått en ny delägare. Det är det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform som investerat 20 miljoner kronor i Örnsköldsviksföretaget, rapporterar Elektroniktidningen. 2010-09-02

LRF vill höja regeringens mål om förnybar energi

Av den energi som används i Sverige är 45,3 procent förnybar. Riksdagens mål är att 50 procent ska vara förnybart 2020. LRF anser att den bör höjas till 70 procent. 2010-09-01

Lantbrukets energiproduktion omsätter 1,65 miljarder

På bara ett par år har antalet bönder som producerar energi nästan fördubblats. 2007 var antalet energiverksamheter 4 757 stycken. 2009 var de 8 744 stycken, en ökning med över 80 procent. 2010-09-01