Nyhet från Skogsaktuellt 2008-04-24

Omstridd vildsvinsfälla

Före detta länsjaktvårdaren Evald Hellgren har konstruerat landets första godkända levandefångstfälla för vildsvin. Men Jägareförbundet tycker inte om fällan.

Den nyutvecklade vildsvinsfällan "Sinkabirum Kombi" kan låsas både framtill och baktill. Foto: Evald Hellgren

Evald Hellgren i Skellefteå har tidigare arbetat som länsjaktvårdare hos Jägareförbundet i över 30 år. Nyligen började han sälja sin egenkonstruerade fälla ”Sinkabirum” via internet. Den är en betesgillrad fälla som använder en lite annorlunda teknik, hävdar Evald Hellgren:

– Den har en avbalanserad fallucka som kan låsas på två ställen. Den är hittills den enda fälla som Naturvårdsverket har typgodkänt för vildsvinsfångst, tillägger han.

Efterfrågan på vildsvinsfällan är god, hävdar Evald Hellgren:

– Jag har levererat och sålt fällor för allt vad jag hunnit och jag har två månaders leveranstid.

Jägareförbundet kritiskt

Efter att Evald Hellgrens vildsvinsfälla typgodkändes har Jägareförbundet varit kritiskt.
”Mitt största skäl till att vara tveksam är att fällan inte är selektiv. Det kan gå in en sugga. Då hamnar kultingarna utanför”, sade Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Henrik Barnekow till tidningen Svensk Jakt nyligen. Han menade också att det kan vara svårt att se om vildsvinssuggan har dragna spenar eller inte i Evald Hellgrens fälla och att den kan leda till att många suggor felskjuts.

– Henrik Barnekow verkar ju inte ens veta hur min fälla fungerar. Alla fällor som du ska fånga vildsvin i är mycket enkla att hägna in. Du kan ha en grind där du släpper in vissa storlekar på djur. På den här fällan har jag dessutom gjort så att man kan sätta en grind i själva ingången.

Dessutom är det suggor med kultingar som är de mest försiktiga vildsvinen och därför svårare att lura in i en fälla, menar Evald Hellgren.

Kritisk till jaktmetoder

– Det är ju intressant att man är så oroad över att den här fällan ska fånga suggor. Det är ju väl känt vad som händer när man skjuter på vildsvin i mörker; du kan knappast avgöra i ett mörkt område utan snö på backen – som det ju sällan finns i Syd- och Mellansverige – vad det är för djur du skjuter. Ändå skjuts det vildsvin på det här sättet.

Henrik Barnekow på Jägareförbundet anser att vildsvinsfällan kräver ett bete och att det i sin tur skapar problem:
– Det innebär att små marker knappast kan använda fällan utan att bryta mot gällande lagstiftning kring lockande av vilt.

Pierre Kjellin

pierre@skogsaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på skogsaktuellt.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

Kommentarerna granskas innan publicering, vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar måste uppge namn samt en korrekt e-postadress. Signaturen publiceras på hemsidan och i tidningen.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Skogsaktuellts tryckta upplaga.

Skriv SA i rutan

Kommentarer till nyheten

Signaturen okarlgren skrev 2012-11-24 18:47

Hej, jag tycker att fällan borde vara betydligt längre, åtminstone dubbla längden, möjligen två delar ihopmonteringsbara på enkelt sätt. sen måste man enligt min åsikt , ha en lucka ex i sidan där man kan ansluta en sidobur som är bärbar , så att man i lugn o ro kan avliva en gris åt gången utan att skrämma livet ur övriga, samt ej behöva skjuta sönder fällan . anta du får in en sugga o nio kultingar , hur tar du död på dem på ett humant o anständigt vis? skjuter mitt i högen? i mörkret ? var ifrån då?nej en tillkopplingsbar del med spjälor(som man förr hade då man transporterade grisar)så du ser vad du gör. det gör inget om inte största grisen går in, den kan du väl avliva i fällan. Jag anser det helt förkastligt att sätta in en pipa o skjuta inne i fällan om där finns mera än ett djur. vilken resonans ljudmässigt.? Förresten om man skall avliva ex ett vildsvin I BUR, måste det vara klass ett vapen då eller kan andra vapen vara tillåtna.?

Anmäl detta inlägg.

Tipsa någon om denna artikel »

Södra utvecklar skogsbränslehanteringen Södra övergår till mer skonsamma metoder vid skogsbränslehantering. Detta bland annat för att minska risken för markskador i skogen. Som ett led i denna utveckling görs nu en upphandling av entreprenörer just för hantering av skogsbränsle. KommenteraPublicerad 2015-03-27 Seminarium om landsbygdens tillväxt För att landsbygden ska leva behövs företagare, infrastruktur och service. Hur det ser ut i dag och vilka möjligheter och utmaningar som landsbygdens står inför diskuterades på seminariet. KommenteraPublicerad 2015-03-27 Ökad klyvkraft till Palax vedprocessorer Om kapaciteten i klyvningen ökar så ökar också produktiviteten i hela vedhanteringen. På MaskinExpo, den 28-30 maj, kommer Närlant att visa upp Powerspeeeds klyvcylindrar och hur de kan förbättra just kapaciteten i klyvningen. KommenteraPublicerad 2015-03-27 430 miljoner till skydd av natur I vårbudgeten satsar regeringen 430 miljoner på skydd och skötsel av värdefull natur. Bakgrunden till satsningen är att många markägare står utan ersättning för mark de äger men inte längre får bruka. KommenteraPublicerad 2015-03-26 Mer samsyn

Nu tar Skogsstyrelsen i samarbete med skogsbruket, andra myndigheter och organisationer nästa steg för att tydliggöra hur man kan ta bra miljöhänsyn i skogen.

KommenteraPublicerad 2015-03-25
Miljöhänsynen dubbelt så stor som man trott I genomsnitt så lämnar det svenska skogsbruket 8 procent av avverkningsarealen i miljöhänsyn, en del lämnar så mycket som en tiondel. Det här innebär att miljöhänsynen vid avverkningar är ungefär dubbelt så stor som man tidigare trott. KommenteraPublicerad 2015-03-24 1,5 miljoner till naturvård i Västerbotten Länsstyrelsen i Västerbotten har beviljat totalt 1,5 miljoner kronor till 13 lokala naturvårdsprojekt, så kallade LONA-projekt, i länet. KommenteraPublicerad 2015-03-24 Ny sågteknik kan spara miljoner I dag kan man inte luta klingan i ett sågverk, vilket leder till att det blir spill. Men med en ny metod får man ut maximal effekt för varje enskild stock och kan spara miljoner. KommenteraPublicerad 2015-03-23 "Dödskul" KRÖNIKA. Det är väl ett ålderstecken men faktum är att jag börjat läsa dödsannonser, det gjorde jag aldrig förut. Nu hittar jag från tid till annan vänner och arbetskamrater som definitivt ”slutat röka”. KommenteraPublicerad 2015-03-23 Kubben väl värd att ta ut De flesta träd som fälls i en gallring blir massaved, som ger låga inkomster just nu. Men den skogsägare som har möjlighet att också sortera ut kubb – korta stockar på fasta längder i klena dimensioner – kan räkna med att få ut lite mer. KommenteraPublicerad 2015-03-20 För tidigt att analysera älgförvaltningsmodellen Skogsstyrelsen har undersökt vilken påverkan den nya älgförvaltningsmodell som infördes 2012 haft på balansen mellan skog och vilt. Slutsatsen är att det ännu är för tidigt att yttra sig. KommenteraPublicerad 2015-03-20 Sänkt reporänta igen Riksbanken har tagit beslut om att ännu en gång sänka reporäntan. Detta gör man med tanke på att den senaste tidens förstärkning av kronan riskerar att avbryta inflationens väg uppåt. KommenteraPublicerad 2015-03-18 TRÄinee – nytt koncept med dubbla vinnare Vid Träcentrum i Nässjö utbildas ungdomar för träindustrin via en unik utbildning, TRÄinee. Detta sker i nära samarbete med träföretag och hittills har upplägget varit en succé.
– Efter första utbildningsomgången fick nio av tio kursdeltagare jobb, säger Marie Palm, projektledare vid Träcentrum.
KommenteraPublicerad 2015-03-18
Energieffektiv metod att tillverka nanofibrillär cellulosa prisas En forskargrupp från Japan och Frankrike får Marcus Wallenbergpriset 2015 för deras vidareutveckling av en energieffektiv metod att tillverka nanofibrillär cellulosa. Den banbrytande upptäckten belönas med två miljoner kronor. KommenteraPublicerad 2015-03-17 Nästan 14 miljoner till skogsforskning Skogssällskapet och närstående stiftelser fördelar i år sammanlagt 13,6 miljoner kronor till kunskapsutveckling och forskning om skogshushållning och naturvård. KommenteraPublicerad 2015-03-17 Mycket spritt barrvirke kvar efter stormen Egon Upparbetningen av stormskadat virke efter Egon går framåt, men fortfarande finns det mycket barrvirke som är spritt i skogen och behöver tas om hand på grund av den ökade risken för granbarkborreangrepp. KommenteraPublicerad 2015-03-16 Världens högsta träskrapa snart verklighet Ett trähusbygge som räknas som det största i världen kommer allt närmare byggstart. 83 meter och 24 våningar högt har österrikiska HoHo Wien väckt både stor uppmärksamhet och kritik. KommenteraPublicerad 2015-03-16 Idén som får det att rulla i Hassela På besök hos Tomas Jonsson, vd för Hassela Skogsprodukter AB (HSP), som tillverkar griputrustningar under namnet Gripen. KommenteraPublicerad 2015-03-16 Ny vd för Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA

Lena-Liisa Tengblad, 50 år, har utsetts till ny vd för Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA. Hon tillträder befattningen den 24 april.

KommenteraPublicerad 2015-03-13
Formstabila plankgolv från Småland När friherre Adolf-Fredrik Rappe 1967 flyttade ut köttrasdjuren ur bondgården och istället började tillverka plankgolv i stallet, var det början på en ny epok för familjeföretaget. I dag används småländska Rappgos plankgolv med flerskiktsfunktion av de stora arkitekterna runt om i världen. KommenteraPublicerad 2015-03-13 Landsbygdens folk och landsbygdens framtid DEBATT. Landsbygden hamnar ofta i samma fack som skolan, integrationen och ungdomsarbetslösheten. Den diskuteras och dryftas i media, av politiker och av oss i lantbruks­näringen som ett problemområde. KommenteraPublicerad 2015-03-11 Sveaskogs vd vald till ordförande för Eustafor

En tredjedel av Europas skogar, 30 miljoner hektar, har numera en ordförande från Sverige som heter Per-Olof Wedin.

KommenteraPublicerad 2015-03-10
För tidigt att analysera älgförvaltningsmodellen Skogsstyrelsen har undersökt vilken påverkan den nya älgförvaltningsmodell som infördes 2012 haft på balansen mellan skog och vilt. Slutsatsen är att det ännu är för tidigt att yttra sig. KommenteraPublicerad 2015-03-09 Positivt resultat för Norrskog Skogsägarna Norrskog redovisar ett positivt resultat för 2014: rörelseresultatet för koncernen blev plus 64 miljoner kronor. Året innan var siffran minus 66 miljoner. KommenteraPublicerad 2015-03-09 Han vill ersätta oljan med torv Den är billig att producera och ett högvärdigt bränsle. Om hinder i form av stränga regler för torvproduktion försvinner kan torv bli en viktig energikälla för Sverige, tror branschföreningen Svensk Torvs vd Claes Rülcker. KommenteraPublicerad 2015-03-09 Nya rön från forskare: torvproduktion positivt för klimatet Dikade torvmossar läcker stora mängder koldioxid samtidigt som torven bokstavligen går upp i rök. Att skörda torven och använda den effektivt kan vara bättre för klimatet, menar forskaren Mats Olsson. KommenteraPublicerad 2015-03-09 Tryggare för skogsägare Den 1 mars i år trädde den nya virkesmätningslagen i kraft. Lagen bidrar till en förenkling för både skogsägare och virkesköpare som ges en mer likvärdig möjlighet. Dessutom omfattar den nya lagen hela trädet. KommenteraPublicerad 2015-03-06 Har du miljökvalitetsmål för din egen skog?

LEDARE. I dagarna har en remiss från Skogsstyrelsen varit på sedvanlig remissrunda. Organisationer, föreningar och privatpersoner har givits möjlighet att tycka till om det nationella miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”. Jag har noga studerat denna remiss. Det fick mig att fundera på hur mitt miljökvalitetsmål borde utformas för min egen skog. Har du funderat över ditt? 

KommenteraPublicerad 2015-03-05
Luftföroreningarnas effekter i skogen - 30 år senare I 30 år har Skogsstyrelsen studerat skogsskadeutvecklingen på flera hundra observationsytor i svenska skogar. Nu har man sammanställt resultatet. KommenteraPublicerad 2015-03-02 ”Upp flyga orden” KRÖNIKA. Jag gillar ord och ordkombinationer. Inte så originellt av en journalist kanske, det är ju på dem jag delvis försörjer mig. Kanske är det en konsekvens av att jag börjar bli gammal och gnetig men nu tycker jag mig se att allt fler slarvar med orden, kort sagt pratar eller skriver strunt. KommenteraPublicerad 2015-02-25 Fler nyheter i nyhetsarkviet »